After display title

måndag, 22 februari 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Mycket av det vi äter går att kompostera. Det är både miljövänligt och roligt att återvinna sina matrester för att efter några månader få fram ett nytt och näringsrikt jordförbättringsmedel.

Det mesta av vårt trädgårdsavfall går också att kompostera, men vissa ogrässorter ska man undvika att lägga på komposten för att undvika ytterligare spridning i trädgården. Lägg inte heller dit växtdelar med sjukdomar på, som till exempel mjöldagg.
Många kanske tänker på komposten som en stor och tidskrävande syssla som kräver flera års erfarenhet för att lyckas med, men så behöver det inte alls vara. Det är inte svårt att komma igång med en egen kompost, se bara till att inte överdriva dess storlek det första du gör, utan börja i en mindre skala.

Naturens finurliga kretslopp innebär en ständig uppbyggnad och nedbrytning av organiska material. Man kan säga att en kompost handlar om balansen mellan kväve och kol, samt balansen mellan torrt och fuktigt. Det enda du behöver göra är hjälpa naturen lite på traven genom att skapa förutsättningarna för en lyckad kompost.

Att anlägga en kompost

Kompost och kompostjordÄven om du har en liten trädgård kan du bygga en kompost. Börja med att välja en lämplig plats för din nya kompost. Placera den till exempel nära trädgårdslandet eller köksingången för att slippa gå så längt när du ska bära ut husavfallet. Anlägg gärna komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar, om komposten ligger i direkt solljus riskerar avfallet att ”brinna” för fort.

Det finns olika sätt att kompostera på

Ytkompostering innebär att man lägger gräsklipp och löv direkt under buskar och andra växter i trädgården för att sedan låta det förmultna på plats och ge näringen direkt till växten.

Man kan även gräva ner mindre trädgårdsavfall i marken på cirka 10 – 25 cm djup. Avfallet förmultnar på samma sätt som ytkomposteringen och man får en förbättrad jord direkt på stället. Alla komposter kräver syre för att förmultningen ska kunna ske, så gräv inte ner för stora mängder av avfallet i samma grop.

Det kanske vanligaste sättet att kompostera är att göra en komposthög. Man samlar kompostmaterialet i en hög direkt på marken eller i en behållare. Kompostbehållare kan man köpa på de flesta handelsträdgårdarna och bygghandlarna.
Men för dig som vill bygga din egen kompost finns det några steg att följa. Börja med att forma komposten till en avlång fyrkant – det blir lättare att sköta den då. Den bör vara 1,5 meter bred och ungefär 1 meter hög. Längden beror på hur mycket material du tänker kompostera. Lägg sedan grenar i botten för att göra komposten luftigare. Varva med jord, gräsklipp, trädgårdsavfall och gödsel. Täck sedan komposten med ett lager av halm eller gräs.

Nedbrytningen i komposten sätter igång runt 35 och 55 grader, och fuktighetshalten bör ligga på runt 50 – 60 procent. Man kan behöva vattna sin kompost, om den består av mycket torra material som grenar, löv och liknande. Man kan vända på komposten ibland, men man behöver inte göra det.

När komposten är färdig känner man en tydligt doft av mull. Om du lägger handen på den ska den kännas torr och lite varm. Är den kall och fuktig är den inte färdig. Det tar allt från ett par månader upp till två år innan komposten är färdig, beroende på storlek och vilken typ av avfall den består utav.

Vad kan man lägga på komposten?

Kompostera bananskal, äggskal äggkartong, tepåsarMan kan lägga mycket av det vi äter på komposten, och likaså det vi städar ur i trädgården. Potatisskal, äggskal, kaffesump, teblad, häckklipp, gräs, träaska, barr, fjädrar, kottar, äggkartonger, sjögräs och bark är några exempel på saker man kan lägga på sin kompost.

Sedan finns det vissa saker man inte bör lägga på sin kompost, som kalk, salt, tobaksaska, oorganiska material, handelsgödsel, fett och lera då dessa ämnen kan förstöra komposten och bör inte blandas ut i jord där grönsaker och liknande ska växa.

Färskt trädgårdsavfall är i regel mer kväverikt medan torrt växtmaterial är mer rikt på kol. Det kan vara bra att tänka på att matavfall som äpplen, morötter, potatis och grönsaker kan locka till sig sorkar, råttor och möss till din kompost. För att undvika detta så kan du hacka sönder eller finfördela sådant avfall och sedan gräva ned det i komposten.

OBS! Det är ofta förbjudet att kompostera matavfall inom tätbebyggt område utan särskilda, godkända behållare. Ta reda på vad som gäller i din kommun.

After display title

fredag, 12 februari 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Fjärilar, trollsländor och humlor är inte bara vackra att titta på – de är väldigt värdefulla för dina växter också! Andra nyttiga insekter är till exempel blomflugor, stinksländor, bin, parasitsteklar och nyckelpigor för att nämna några. Nyttoinsekterna äter nektar och sprider på så sätt pollen till alla blommor och växter. Men eftersom allt fler trädgårdar innehåller ett mindre växter nu för tiden så minskar även beståndet av insekterna. Även om du bor i lägenhet och bara har en balkong kan du hjälpa till genom att erbjuda blommor i blomlådorna som insekterna tycker om. Gör naturen en tjänst och bjud på växter och blommor som insekterna tycker om. Det vinner alla på i längden.

Vad du kan göra

Det finns många saker du kan göra för att få dessa små gynnare att trivas i din trädgård. Se först och främst till att du har olika växter i din trädgård som blommar från våren till hösten - att det alltid finns något som blommar förlänger din trädgårds attraktionskraft. Plantera många vårlökar så att de första, nyvaknade insekterna har något att äta. Se till att ha olika ”avdelningar” eller ”rum” i din trädgård, insekterna tycker om varierande terräng och olika höjder. Tänk högt och lågt när du väljer blommor och buskar. Försök att skapa öppna och soliga ytor jämsides med lummiga och skuggiga områden. Låt vissa döda grenar och stammar ligga kvar som mat åt små skalbaggar och maskar. Se också till att inte använda kemiska bekämpningsmedel i onödan.

Välj gärna svenska växter då de inhemska arterna och insekterna utvecklats i samspel under flera hundra år. Tall, olvon, vildkaprifol, rönn, hägg, sälg, al, nypon och vinbär är alla säkra kort. Utländska och nya sorter kan också fungera så klart. Enkelblommande varianter har ofta mer pollen och nektar som är lättare att komma åt än dubbla, fyllda blommor. En blomsteräng fylld av ängsblommor och gräs är det perfekta hemmet för fjärilar, bin och andra småkryp. Du kan anlägga en liten äng själv där hemma genom att låta ett parti längst bort i trädgården få växa sig vilt, eller gräv upp en stor rabatt och sprid ängsfröer däri.

CitronfjärilFjärilar tycker om soliga, färgstarka och vindskyddade platser. Bland favoritväxterna finns lavendel, timjan, tagetes, pepparmynta, höstaster, vädd, kärleksört och daggsalvia. Men innan det kan bli några fjärilar måste de genomgå ett stadium som larv. Humle, klöver, tistlar och ett snår av nässlor passar perfekt till hungriga små larver av nässelfjäril, amiral, påfågelfjäril och tistelfjäril. Andra växter som många av trädgårdens andra invånare tycker om är ljung, vallmo, dill, fläder, havtorn, vresros, stjärnflocka, hallon, gurkört, blågull, vildvin, stenört och tibast.

Du kan se till att insekterna har någonstans att bo i din trädgård genom att erbjuda små boenden. Vildbin och steklar tycker till exempel om att bo i rörformade hål som bambupinnar eller vasstrån av varierande diameter. Bunta ihop ett gäng rör och fäst bunten mot en vägg med hålen utåt så att bina känner sig trygga där inne. Träd och buskar fungerar också som hem åt de flesta insekterna, och likaså sandhögar som får ligga orörda i en varm sluttning.

Se till att det finns gott om vatten i din trädgård. Många insekter tycker om att dricka vatten eller bara spatsera lite i det våta.

Fördelar

Att bjuda in fjärilar och andra nyttoinsekter i trädgården är inte bara bra för din egen odling, utan även för närliggande trädgårdar och natur. Du bidrar till att fler insekter föds och får mat, vilket i sin tur gör att fler växter kommer bli pollinerade och kunna sprida sig. Dessutom kan många insektslarver äta upp skadegörare som bladlöss och andra parasiter. Småkrypen fungerar även som föda åt våra fåglar.

Hur du skapar biologisk mångfald

På Naturskyddsföreningen arbetar man aktivt för att lära människor att ta hand om naturen. På Naturskyddsforeningen.se/hjalp-naturen-nara-dig kan du få fler tips på saker du själv kan göra.

After display title

fredag, 05 februari 2016 0
av Redaktionen i Hem & Trädgård

Fågelkvitter är väl bland det härligaste som finns? Fåglar är inte bara härliga att lyssna till, det är också väldigt roligt att följa dem i deras vardag – från plaskandet i fågelbadet och gnabbandet vid matbordet till leken i trädkronorna och byggandet av ett nytt bo. Fåglarna är också till stor nytta för våra växter då de äter skadedjur och insekter som sniglar, bladlöss och larver. Har du en trädgård, eller balkong för den delen, och längtar efter ett mer varierat fågelliv? Här får du några handfasta tips på hur du gör din trädgård mer fågelvänlig!

Planera trädgården

Fåglar tycker om varierad terräng, gärna täta buskage blandade med öppna ytor. Vissa fågelarter, särskilt mindre arter, tycker om stora buskage där det finns gott om mat och är lätt att gömma sig, medan andra, lite större arter som hackspett och skata, tycker om öppna ytor och höga träd. Se till att din trädgård innehåller allt från små, täta buskage till lite högre och luftigare träd. Inspireras av naturen! Fåglarna vill ha boplatser, skydd, utkiksplatser, vatten och mat för att trivas och stanna kvar i din trädgård. Tänk också på att fåglarna vill ha lugn och ro för det mesta, så se till att inte skrämma dem med hög musik, skarpa ljud eller återkommande stora, störande rörelser. De flesta fåglar tycker också om att plaska av sig lite i ett fågelbad – kom bara ihåg att placera badet utom räckhåll för eventuella katter! Om du har träd i trädgården kan du med fördel sätta upp fågelholkar i dem. Sätt holkarna på väl synliga platser och inte allt för nära varandra, fåglarna ska känna att de har gott om eget utrymme från andra fågelfamiljer.

Skaffa egna hönor, här är några tips

De flesta fåglarna trivs i täta häckar och buskage, gärna sådana som ger frukt eller bär, som till exempel hagtorn, en, rosor, bukettapel, häggmispel, syren, snöbär och slån. Buskagen ger inte bara mat utan också skydd från rovdjur, väder och vind, i och med de täta grenarna. Träd kan också ge föda och skydd åt fåglarna. Populära träd är rönn, gran, ek, hassel, tall och frukträd. Om du har döda träd eller stubbar på tomten så låt dem gärna ligga kvar. Det ruttnande träet fungerar som hem åt en massa olika insekter, som i sin tur fungerar som föda åt många fåglar.

Om du bor i lägenhet och har en balkong och tycker att det är roligt att studera fåglar på lite närmare håll passar det perfekt att hänga upp en liten fågelmatare på balkongen. Se bara till att spillningen inte hamnar på balkongen under. En rolig hobby kan vara att skaffa en liten fågelbok och en kikare att ha nära till hands.

Fåglarnas föda

En mesfågel på en trädgren i en trädgårdFör att få fåglarna att trivas i din trädgård är det viktigt att du erbjuder energirik mat till dem. Det kan både vara att plantera växter som fåglarna tycker om, eller att sätta upp fågelbord som du sedan fyller med frön, bröd, talg, frukt eller annat som fåglarna tycker är gott. Några växter som många fåglar tycker om är gran, tall, hassel, hagtorn, rönn, solros, fruktträd och bärbuskar.

De flesta fåglarna äter insekter som huvudsaklig föda, men under vissa perioder av året kan det vara svårt att få tag på tillräckligt med föda. Många fåglar stannar över vintern, och kan därför behöva lite hjälp med födan, särkilt när tjälen kommer. Det finns mycket du kan göra för att hjälpa till under vintermånaderna. Häng upp foderautomater, fröpåsar eller halmkärvor. Du kan också skapa egna talgbollar genom att smälta kokosfett och blanda i olika sorters fröer och nötter och forma till en boll. Här under följer en lista över några vanliga trädgårdsfåglar samt deras favoritmat:

Björktrast: Daggmask, gröna skott, rönnbär, enbär, äpple

Blåmes: Oljerika fröer , rönnbär, björkfrön, äter gärna från fågelbordet

Domherre: Bär, lövträdsknoppar, insekter, älskar fågelbordet

Gråsparv: Frukt, fröer, insekter, tycker om maten på fågelbordet

Koltrast: Insekter, daggmask, svamp, bär, frukt

Kråka: Allätare, tycker om till exempel matrester, insekter och säd

Lövsångare: Skalbaggar, larver, bladlöss, flugor, myggor

Pilfink: Ogräsfrön, solrosfrön, hampfrön

Rödhake: Insekter, larver

Sidensvans: Insekter, bär, frukt, rönnbär

Skata: Insekter, daggmaskar, sniglar, insekter

Större hackspett: Insekter, tall- och granfröer

Sädesärla: Insekter, maskar

Talgoxe: Insekter, fröer, talg, älskar fågelbordet

Tornseglare: Är helt beroende av att finna sin föda i luften som små insekter, spindlar och bladlöss

Trädgårdssångare: Fjärilslarver, spindlar, bär

After display title

onsdag, 20 januari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Hem & Trädgård

Alla arter av växter och djur är värda att bevara, och att bevara en så stor biologisk mångfald som möjligt kan vi göra på flera sätt. Ett sätt är att gynna den biologiska mångfalden i din egen trädgård, vilket långt ifrån är ett helt oviktigt tillskott i detta viktiga arbete.

Vad menas egentligen med biologisk mångfald?

Begreppet biologisk mångfald, eller biodiversitet som det också ofta kallas, är relativt nytt. Begreppet användes på allvar först i och med FNs miljökonferens i Rio 1992 när man fastställde avtalet Agenda 21. Enligt detta avtal avser biologisk mångfald sammanfattningsvis en stor artrikedom, stor variation av gener och mångformiga livsmiljöer.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktig ur flera aspekter. En av dem är att vi inte riktigt vet vad en växt- eller djurart har för betydelse för våra livsvillkor, och om en art utrotas är det för alltid försent att reparera. En annan inte helt ovidkommande aspekt av det hela är att det helt enkelt är intressantare och vackrare att leva i värld med en stor mångfald av arter i flora och fauna. Det är en ju inte minst en fråga om livskvalitet också.

Den klassiska vitsippan är typisk för SverigeDen svenska flora och faunan är relativt artfattig, men ändå på många sätt unik, och värd att bevara utifrån de livsviktiga ekologiska miljöer och livsbetingelser som råder i vår natur. Inte minst de stora förändringar som skett i vårt odlingslandskap har bidragit till en utarmning av den biologiska mångfalden genom bedrivandet av monokulturer.

Andra orsaker till den biologiska utarmningen är att de naturliga betesmarkerna och de gamla traditionella jordbruksmetoderna försvunnit. De gamla traditionella jordbruksmetoderna var betydligt mer gynnsamma för den biologiska mångfalden än det rationaliserade jordbruk som gjort sig gällande under modern tid. Flertalet av våra gamla kulturväxter och viktiga insekter får vår naturmiljö håller i dag helt på att försvinna.

Skapa förutsättningar för biologisk mångfald i din trädgård

Inom den svenska jordbruksforskningen i dag bedrivs olika studier för hur vi ska inkorporera gammal ekologisk traditionell kunskap i det moderna jordbruket för att skapa möjligheter för att gynna den biologiska mångfalden. Men även som enskild trädgårdsodlare kan du bidra med mycket. Som trädgårdsodlare har du många fina möjligheter att skapa just de livsbetingelser och det livsutrymme som behövs för att vara en del i att bevara den biologiska mångfalden i den svenska floran och faunan.

Även om man som trädgårdsodlare inte direkt gått in för att rädda den biologiska mångfalden strävar de flesta ambitiösa trädgårdsodlare efter att ha en stor variation på växter. Redan här är goda förutsättningar för att vara med och skapa en biologisk mångfald av växt- och djurarter redan gjord. Man kan också medvetet gå in för att gynna våra gamla kulturväxter som håller på att försvinna genom att helt enkelt omvandla sin trädgård till en levande och viktig artdatabank.

Viktigt att förstå här är att en trädgård inte är isolerad från övriga ekosystem. Genom att skapa en artrikedom i sin egen trädgård gynnar man också övriga ekosystemet utanför trädgårdsgränsen. Man kan exempelvis låta hela trädgården, eller bara en bit av den, bli förvildad. På så sätt skapar man en bit äng, en landskapstyp som allt mer håller på att försvinna, och med den därmed också för vår svenska natur viktiga växt- och djurarter.

Andra sätt att bidra till den biologiska mångfalden är att man i sin trädgård planterar mycket bärrika träd och buskar. På så viss gynnas många fåglar. Insektsgynnande växter såsom pollenrika blommor drar också till sig fåglar som äter insekter. Gynnar man insekter gynnar man alltså fågellivet och omvänt.

Svamp som växer på gräsmattan i en trädgårdInte bara växter i din trädgård gynnar den biologiska mångfalden. Sådana saker som fågelbad under heta sommardagar eller fågelmatbord kalla vinterdagar är nog så viktiga tillskott för våra småfåglars chanser till överlevnad. Man kan också anlägga konstgjorda dammar, vilket gynnar fåglar, men inte minst också groddjur såsom grodor, paddor och salamandrar.

Olika former av holkar är också fördelaktigt för många djur. Här är det inte bara olika fågelarter man kan gynna utan också fladermöss, för vilka de finns särskilda holkar. Genom att sparar lite av höstlöven kan man också ge en god chans för våra igelkottar att bygga vinterbostad när de går i ide.

Skapa förutsättningar för bin och humlor

Pollinerare som bin och humlor är en trädgårdsodlares bästa vän oavsett om man är blom- eller fruktodlare. Utan dessa gynnare funnes det helt enkelt inga trädgårdar. Bin och humlor är en förutsättning för livet i ens trädgård, ja, för våra livsbetingelser överhuvudtaget, och en stor artrikedom går hand i hand med mycket bin och humlor. Ja, ju fler bin och humlor desto frodigare blir din och andras trädgårdar.

Kom igång med biodling

Bin och humlor och andra viktiga insekter är, precis som våra gamla kulturväxter, hotade i dagens kommersiella odlingslandskap. Här kan man dock som icke kommersiell trädgårdsodlare bidra med att skapa goda förutsättningar för att hjälpa bin och humlor och andra insekter på traven genom att exempelvis återskapa liknande livsmiljöer som det fanns mer av i gamla tiders odlingslandskap.

Alla tips i denna artikel är bara ett axplock i hur du kan använda din trädgård för att hjälpa till att bevara den biologiska mångfalden. Tänk här i system när du odlar och sköter din trädgård, det vill säga att du är en del av en mycket större helhet. Din trädgård är viktigare än du kanske hittills trott.

Källor:
tradgard.org
kolonitradgardsforbundet.se

Välj kommun från listan