After display title

lördag, 27 februari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Grön entreprenör

Dåliga arbetsförhållanden, usla löner och negativ påverkan på miljö verkar vara svårt att kringgå när man ska handla elektroniska varor, vare sig det gäller mobiltelefoni, datorer eller kameror. Men finns det hoppfulla alternativ? Kan man göra något som konsument? Låt oss undersöka saken liten.

Den bistra verkligheten

Elektronikbranschen har på bara några år nått enorma framgångar. Teknik som en gång i stort sett bara var förbehållen människor i de traditionella industriländerna är i världen i dag snart i var mans hand. IT, mobiltelefoni, och annan kommunikation och teknik medför många fördelar, och skapar fantastiska möjligheter som bara för några decennier var svåra att ens föreställa sig. Möjligheter som många av oss i dag nog tar som självklara.

Dock dras en stor del av elektronikbranschen med mindre trevliga sidor. I många branscher finns det rättvisemärkta alternativ, men elektronikbranschen är tyvärr genomgående inte en av dem. Allt ifrån utvinning av resurser till produktionen i fabrik omgärdas inte sällan både av sociala och ekologiska missförhållanden.

Vackra tal om hållbar utveckling och teknikbranschen tycks leva i helt skilda världar. Inte minst är kollen hos de stora elektronikjättarna ofta mycket undermålig gällande de underleverantörer som de samarbetar med runt om i världen.

Exempelvis så upptäcktes 2013 att en av Apples underleverantör i Asien använt sig av ett hundratal barnarbetare. Apple hade alltså indirekt varit med och anställa barnarbetare. Hos flera av deras underleverantörer upptäcktes även andra missförhållanden såsom att flertalet fabriker straffade de anställda genom att dra in deras löner. Man fann även otvivelaktigt flera fall av tvångsarbete.

Exemplet med Apples underleverantörer är bara ett i raden där elektronikföretagen samarbetat med företag i u-länder som inte håller måttet etiskt vad gäller arbetsförhållanden och de mest grundläggande mänskliga rättigheterna. Utvinningen och elektronikbranschens handel med de mineraler och metaller som används inom elektronikindustrin medför också problem som är minst lika omfattande.

Film: Who Pays the Price? The Human Cost of Electronics

 

Elektronikföretagen handlar mineraler som används i elektronik ofta ifrån det av inbördeskrig drabbade Kongo, en plats rik på viktiga mineralfyndigheter som kobolt. Driften av mineralgruvorna i Kongo är inte sällan i händerna på olika militära grupper, som förutom att använda sig av tvångsarbetare använder pengarna de får genom sin verksamhet till krigsföring, där dödande, kidnappning och våldtäkter på civila är övergrepp som sker dagligen.

Att handla med dessa militära grupper är att direkt finansiera, förvärra och upprätthålla den rådande konflikten i Kongo. Just mineralgruvorna är en av de viktigaste inkomstkällorna för de stridande krigsförbrytande militära grupperna i Kongo. Utan denna inkomstkälla skulle de ha avsevärt svårare att finansiera verksamhet.

Afrikanska barn från Tanzania i skolanNyligen kom Amnesty med en rapport, This is what we die for (2016), som beskriver läget i Kongo gällande många av de gruvor som utvinner kobolt. Amnesty meddelar här att stora elektronikjättar som Apple, Samsung och Sony handlar med dessa mineralgruvor i Kongo som inte sällan drivs och styrs av krigsförbrytare. Dessa gruvor bidrar inte bara till den väpnade konflikten, utan flertalet av de människor som arbetar i dessa gruvor under horribla arbets- och levnadsförhållanden är barn så unga som 7 år. Rapporten finns att läsa här.

Men det finns också hoppfulla handlingar även från elektronikföretagens sida. År 2014 blev elektronikföretaget Intel de första att erbjuda elektronik innehållandes garanterat konfliktfria mineraler från Kongo. Detta visar klar och tydligt att det finns alternativ för elektronikföretagen att inte handla med konfliktfyllda mineraler.

Leder till stor miljöpåverkan

Eletroniska varor leder också till en enorm miljöpåverkan, både vid utvinning av de resurser som krävs, tillverkning, och när så produkten ska kasseras. Mobiltelefoner är en av de mest miljöpåverkande produkter vi kan ha i vår ägo. Vid tillverkningen av en mobil krävs det bland annat omkring 30 kilo material för att få till de omkring 500 till 1000 komponenter som krävs. Betänk här att mobiler också finns snart i var mans hand, och hur ofta många av oss byter sin mobil. Det säger självt, det leder otvivelaktigt till en stor stress på miljön.

Mycket av de enskilda material som används vid tillverkning och som finns i den färdiga mobilen är bara i sig självt negativa för vår miljö. Här finns miljöskadliga material som flera olika typer av flamskyddsmedel och miljöskadliga plaster. Flera tungmetaller är glädjande nog i stort sett utfasade inom mobilindustrin, men fortfarande finns i många nya mobiler tungmetallen bly, vilket är skadligt för både vår miljö och hälsa.

Använd din konsumentmakt

Kan verka hopplöst att som konsument hitta rättvisa och etiska alternativ gällande elektroniska varor. Som konsument har man dock makt. Genom att uppmärksamma i media, på nätet och andra sociala sammanhang tvingas ofta producenterna vidta åtgärder. Man kan exempelvis underteckna petitioner på nätet, bland annat på action.greenamerica.org, som kräver av Apple att de tar ansvar för de usla förhållanden som ofta råder hos många av deras underleverantörer. Redan har tusentals människor undertecknat petitionen.

Det finns också flera petitioner du kan skriva under som vill påverka elektronikföretagen att inte handla med konfliktfyllda mineraler i Kongo, bland annat på: www2.americanprogress.org/t/1659/

Miljömässigt kan vi också vara smartare som konsumenter genom att exempelvis inte byta ut mobilen eller datorn så ofta. Inte sällan kan man också sälja vidare sin elektronik även om man själv tycker den är hopplöst ute. Alla människor har inte ett behov av att ha det allra senaste och snabbaste på marknaden.

På nätet finns en bra och nyttig svensk sida, rattviselektronik.wordpress.com, som informerar vad man som konsument kan göra för att skapa möjligheter för att få till en mer rättvis och etisk elektronikbransch. Här finner du bland annat olika länkar till petitioner och aktuella undersökningar av elektronikbranschen.

Fairphone - ett rättvisare alternativ

Och ja, det finns faktiskt en mobiltillverkare som gått in för att skapa en så rättvis mobil som möjligt. I Nederländerna finns företaget FairPhone. Deras mobil är en smartphone med Android som operativsystem. FairPhone säger sig handla bara med konfliktfria mineraler från Kongo, och de samarbetar med flera viktiga aktörer för att se till att arbetsförhållanden är goda och etiskt acceptabla vid tillverkningen av FairPhone. Dessa telefoner måste dock förbeställas, men har redan sålt i tusentals.

Källor:
https://rattviselektronik.wordpress.com/
https://www.fairphone.com/
http://www.amnestyusa.org/research/reports/this-is-what-we-die-for-human-rights-abuses-in-the-democratic-republic-of-the-congo-power-the-global

After display title

torsdag, 21 januari 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Visste du att det faktiskt går att ha ett litet vindkraftverk hemma på tomten? Idag finns ett stort antal aktörer som erbjuder vindkraftverk med effekt från 0,2 kW upp till 200 kW. Vindkraft är ett rent och effektivt sätt att skapa el, och ett perfekt komplement eller ersättare till dyra elleverantörer. Allt fler privatpersoner inser fördelarna med att sätta upp ett eget litet vindkraftverk i trädgården. Redan på 1980-talet introducerades mindre vindkraftverk i Sverige och populariteten har ökat kraftigt på senare år.

Här nedan får du en snabb lektion i hur du skaffar ett vindkraftverk hemma:

Små vindkraftverk

Ett vindkraftverk består av en rotorskiva, vingblad, styrfena, styrsystem och en generator. Vindturbinen (bladen och rotorskivan) fästs på ett så kallat torn, eller om turbinen är liten kan den sättas fast på taket. När vinden tar tag i vingbladen börjar dessa snurra och energin som blir alstras i generatorn där den sedan förvandlas till el. Denna el leds sedan vidare från en transformatorstation med hjälp av kablar in till önskat användningsområde. Strömmen kan användas som vanlig hushållsel. De flesta vindkraftverken börjar ge effekt vid 4-5 m/s. Här i Sverige har vi en medelvind på 5-7 m/s, men det kan se väldigt olika ut på olika ställen. Kom ihåg att kolla upp detta noga innan du sätter upp ett vindkraftverk hemma. Blåser det tillräckligt för att ge effekt? Om man vet att man bor i ett område där det inte blåser så mycket kan man använda sig av en vindturbin med 5 blad, eller fler, istället för det vanliga antalet 3. Med flera blad fångas lägre vindhastigheter upp under en längre tid och genererar energi i generatorn. Ett vindkraftverkstorn bör vara 18-30 m högt för att uppnå bästa effekt – detta gäller alla sorters vindturbiner.

Det finns flera företag i Sverige som erbjuder småskaliga vindkraftverk som är anpassade efter svenska förhållanden. Många är tystgående och bygglovsfria. Vindkraftverk på mindre än 125 kilowatt behöver inget tillstånd, men alla över denna gräns måste anmälas enligt miljöbalken. Det finns många tysta vindkraftverk som fungerar utmärkt att sätta upp även i tätbebyggda områden.

Energimyndigheten.se/vindkraft finns mer generell information om vindkraftverk.

Äldre vindkraftverk eller väderkvarnar i Holland

Fördelar med vindkraft

Även om inköpspriset kan vara rätt så högt kommer förhoppningsvis ditt nya vindkraftverk att löna sig efter en tid. Ett vindkraftverk kan göra dig helt självförsörjande på el, om du bor i en normalstor villa i ett lagom blåsigt område. Det är dock alltid smart att behålla andra energikällor som backup – kanske solpaneler? Den största fördelen med att anlägga ett vindkraftverk är att man gör en god insats för miljön. De små vindkraftverken är i huvudsak avsedda för eget bruk, men ibland kan faktiskt vindkraft generera en inkomst genom att man kopplar in sig på det allmänna elnätet och säljer sitt överskott till elbolaget.

Ny teknik kan göra solceller mer effektiva

Att tänka på

Gör en noggrann research innan du sätter igång med ditt vindkraftsbygge. Det finns många regler och bestämmelser du måste rätta dig efter när det gäller uppförandet av ett nytt vindkraftverk. Tänk på saker som strandskydd och bygglov. Ibland behövs bygglov för att sätta upp ett vindkraftverk om de överstiger en viss höjd, ligger på kulturminnesmärkt mark, ligger för nära grannar o.s.v. Regler finns hos Länsstyrelsen. Bygglovet ansöker du om hos kommunens byggnadsnämnd, men du ska göra en bygganmälan till kommunen att du sätter upp ett vindkraftverk även om det inte behöver bygglov. Bygglovsansökan skickas vidare till myndigheter och organisationer som Försvarsmakten, teleoperatörer och Luftfartsstyrelsen för att dessa ska få en chans att yttra sig i ärendet. Ofta är det inga problem och det brukar gå bra att få bygglov till att sätta upp max 40 m höga vindkraftverk.

När du väljer vindkraftverk ska du välja ett som är CE-märkt, tyst, högeffektivt och lättskött. Även om ett vindkraftverk är relativt tyst genererar det ändå ljud. När turbinbladen rör sig genom luften och maskineriets kuggväxel och generator kan man höra ett slags brummande ljud. På bättre konstruerade vindkraftverk har ljudnivån kraftigt minimerats och det är i princip endast bladens ”svischande” som låter. Det finns vissa regler vad gäller ljudnivån på olika platser, och i vissa bostadsområden får man inte skapa ljud högre än 35 dB(A). Kolla med länsstyrelsen vad som gäller där du bor. Välj ett seriöst företag som erbjuder vindkraftverk av hög kvalitet – även om det kan kosta lite mer. På Länsstyrelsens hemsida hittar du mer information om vad som gäller för privata vindkraftverk i din kommun.

After display title

fredag, 15 januari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Innovation & Uppfinningar

Ett mycket stort fattigdomsproblem i världen är bristen på elenergi. Miljoner av människor världen över lever inte bara i mörker, bristen på elenergi skapar också ohälsoproblem, och missade utbildningsmöjligheter som är avgörande för att bryta sig ut ur fattigdomsspiralen. 

Den brittiska välgörenhetsorganisationen Solar-Aid jobbar med att bekämpa fattigdom och klimatförändringar, detta genom att sälja solenergilösningar till många av Afrikas fattiga. Detta arbete gör det möjligt för många fattiga afrikaner att bli självförsörjande på elenergi, plus att det ökar användandet av rena och förnyelsebara energislag, vilket är en vinst sett också ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Sunny-Money

Projektet, som pågått sedan 2006, har Solar-Aid valt att kalla Sunny-Money, och för tillfället arbetar man i de centralafrikanska länderna Uganda, Malawi, Zambia, Tanzania och Kenya. I samtliga av dessa länder är bristen på elenergi ett utbrett och påtalat problem.

I hela Afrika finns omkring 600 miljoner människor som lider av att inte ha tillgång till elenergi. Bristen på elenergi och tillförlitliga energikällor leder till att många fattiga afrikaner också tvingas använda sig av farliga alternativ. Osäkra hemgjorda fotogenlampor för att ha belysning i hemmet är ett gissel i flera afrikanska länder, inte minst i de länder där Solar-Aid bedriver sin verksamhet.

Fotogenlamporna ger inte bara en ytterst undermålig belysning utan avger också för den mänskliga hälsan mycket giftiga rökutsläpp i form av svartrök, och säkerheten kring användandet är också ofta mycket undermåligt. Fotogen är inte heller billigt, och en stor del av inkomsten för många fattiga afrikaner som lider av brist på elenergi äts till stor del upp av kostnaderna att inhandla fotogenet. Ett stort mål i Solar-Aids verksamhet är att helt utrota gisslet med de farliga fotogenlamporna i hela Afrika till 2020.

Varje hushåll som Solar-Aid ger möjligheten till solenergiförsörjning sparar inte bara pengar åt hushållet, utan förbättrar också hälsan och säkerheten i hushållet. Barnen, vilka ofta är upptagna av sysslor under dagen, får också en möjlighet att lättare kunna studera nattetid tack vare ordentlig belysning. Utbildning är en ytterst viktig och helt avgörande för att kunna ta sig ur fattigdomen. Man räknar med att varje solenergifångare från Solar-Aid som används i ett hushåll sparar in omkring 200 kg av koldioxid per år som annars skulle kommit till vid fortsatt användande av fotogenlampa.

Ny teknik kan göra solceller mer effektiva

Solar-Aid skänker inte bort solenergifångarna, detta av flera anledningar. Man har valt att sälja dem till ett för lokalbefolkningarna överkomligt pris, allt för att kunna återinvestera mer pengar i projektet. Försäljningen av solenergifångarna skapar också arbetstillfällen lokalt då det är lokalbefolkningen som engageras i försäljning och distribution. Det är en mycket imponerande apparat Solar-Aid har lyckats åstadkomma, där inte bara lokabefolkningen blir engagerad arbetsmässigt och får gedigen kunskap kring hållbar och säker energiutvinning, utan där också pengarna som genereras i projektet till en betydande del stannar inom de berörda ländernas egna ekonomier.

Sunny-Schools

Solar-Aid arbetar också med vad man kallar Sunny-Schools, ett gratis interaktiv utbildningsprogram på nätet där man undervisar barn och ungdomar om den globala klimatproblematiken och om solenergiteknik. Inte minst i många engelskspråkiga länder har detta blivit ett mycket framgångsrikt pedagogiskt instrument när det kommer till att lära barn och ungdomar om den globala klimatproblematiken, och om solenergiteknik och hållbart energianvändande.

Genomgripande resultat

Hittills har Solar-Aid uppnått många hoppingivande och handfasta resultat. I sin senaste rapport redovisar man att 10 miljoner människor fått tillgång till ren och säker solenergi, att det skapats 345 miljoner dollar i insparade pengar för afrikanska hushåll, att omkring 6 miljoner har fått förbättrad hälsa, att 80 000 ton koldioxidutsläpp har blivit hindrade, samt att flera miljarder viktiga studietimmar har kommit till för afrikanska barn och ungdomar, allt som ett resultat av det arbetet man lagt ned sedan starten 2006.

Förutom inkomsten man får genom sålda solenergipaneler mottar även Solar-Aid pengar från välgörare, en nog så viktig verksamhet för att få projekten de driver att gå runt och fungera. På deras hemsida kan man gå in och få en färdig kalkyl på hur mycket ens bidragna pengar kan bidra till i form av sociala och miljömässiga förbättringar.

Solar-Aid publicerar och uppdaterar ständigt också nya rapporter på vad man lyckas åstadkomma i form av sociala och miljömässiga förbättringar i de länder där man verkar. Det finns både allmänna rapporter och rapporter som rör varje land där man är verksam. Faktablad finns också samlat kring varje land att tillgå.

Källa: solar-aid.org

Välj kommun från listan