After display title

söndag, 28 februari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Grön entreprenör

Just nu pågår många storsatsningar på solenergi i det stora landet i väst, USA. Detta har inte bara lett till att utveckla flera tekniska innovationer gällande solenergi, det har också skapat mängder med jobbtillfällen på den amerikanska arbetsmarknaden.

Mer än 35000 arbetstillfällen under 2015

Den amerikanska solenergi-industrin har under 2015 lyckats skapa över 35000 arbetstillfällen. Man kan utan underdrift säga att solenergi-industrin i USA i dag utgör en storindustri. Mätningar från amerikanska Solar Job Census visar att solenergi-industrin i USA ensamt just nu sysselsätter en bit över 200000 människor.

Sysselsättningstillväxten under de senaste åren inom solenergi-industrin i USA ligger på omkring 20 procent, vilket kan jämföras med den totala nationella sysselsättningsgraden som ligger på dryga 1,7 procent. För att sätta ytterligare ett glädjande perspektiv på detta: solenergiindustrins sysselsättningstillväxt står för hela 1,2 procent av alla nyanställningar som kommer till i USA just nu.

Välbetalda jobb

De arbetstillfällen som i snabb och omfattande takt skapas inom solenergi-industrin i USA är välbetalda jobb i förhållande till det låga skattetrycket. Störst efterfrågan finns på tillverkare, installatörer, montörer, säljare och distributörer av solenergi. Lönen för en installatör ligger på omkring 21 dollar per timme och för en montör ligger lönen på omkring 18 dollar per timme. De riktigt högsta lönerna finns inom design och teknikutveckling, där lönerna ligger på omkring 27 dollar per timme.

Ny teknik kan göra solceller mer effektiva

Detta är konkurrenskraftiga löner, men ändå tycks anställarna inom den amerikanska solenergi-industrin skrika efter arbetskraft just nu. Man har inom flera av de sektorer som jobbar inom solenergi-industrin idag rent av ett underskott av arbetstagare.

Fler anställda än inom traditionella fossila branscher

Under 2015 hade man inom fossila branscher, såsom olja och gas, i USA omkring 130000 arbetare anställda. Detta är alltså en bra bit mindre än den mängd arbetare som i landet i dag arbetar inom solenergi-industrin. Inom olje- och gasindustrin försvinner också arbetstillfällena just nu i snabbare takt än arbetstillfällen inom solkenergi-industrin ökar. Mätningar gjorda berättar att solenergi-industrin i USA kommer att behöva anställa omkring hela 30000 nya medarbetare under 2016.

Många i USA talade för några år sedan om en kommande boom inom förnyelsebar energi, inte minst vad gäller sol- och vindbaserade energilösningar, som skulle kunna utkonkurrera den ökning som fanns för några år sedan gällande användningen av skifferolja och gas. Frågan är om inte USA är där i dag, och att det vi ser nu är bara början på toppen av ett isberg av det som rejält kommer att omforma energiekonomin inom den närmsta framtiden.

Ovanstående gäller givetvis då inte bara USA. Då en sådan mäktig aktör på den globala marknaden som USA kraftigt expanderar mot ett mera klimatneutralt samhälle vore det märkligt om resten av världen inte hoppade på det tåget.

En nackdel med solenergi har hela tiden varit de dyra kostnader som kommer till vid installation av detta energislag. Men går man bara så kort tid tillbaka som tre år sedan så kostar solenergi i genomsnitt idag betydligt mindre att installera, detta tack vare förbättrade och effektivare installationsmöjligheter.

Leder också till arbetstillfällen utanför USA

Som den stora och inflytelserika ekonomi USA är kommer också de arbetstillfällen som ökar inom landet också leda till en ökning av arbetskraft och intäkter inom solenergi-industrin också långt utanför landets gränser. Denna växande industri sätter inte minst fart på innovatörer och exportörer av solenergilösningar utanför USA, som både kan tillföra landet kunskap och produkter utifrån. Ett av de företag som dragit nytta av den amerikanska solenergi-industri-boomen är det svenska företaget Abscilon Solar Collector AB.

Abscilon har sitt säte i Härnösand och har ingått ett samarbetsavtal att exportera solenergiteknik till en stad i Pennsylvania. I avtalet ingår att Abscilon ska vara med att bygga solenergianläggningar som till en början ska omfatta 40 MW, vilka senare ska utökas till att kunna producera hela 180 MW.

Abscilon har flera typer av solfångare som har visat sig intressanta på den amerikanska energimarknaden. Styrkan ligger just förmodligen häri, att man kan anpassa alla installationer som görs just efter precis vilket energibehov kunden har.

Att inte sälja och installera mer än kunden behöver är förmodligen en av de starkare konkurrensfördelar man kan ha i dag på energimarknaden som solenergiföretag. Driften av ett solenergipanelsystem är sedan ytterst billigt för kunden.

Källor:
www.renewableenergyworld.com/articles/2016/01/solar-jobs-continue-to-outpace-us-economy
www.absolicon.se/vara-solfangare

After display title

torsdag, 21 januari 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Visste du att det faktiskt går att ha ett litet vindkraftverk hemma på tomten? Idag finns ett stort antal aktörer som erbjuder vindkraftverk med effekt från 0,2 kW upp till 200 kW. Vindkraft är ett rent och effektivt sätt att skapa el, och ett perfekt komplement eller ersättare till dyra elleverantörer. Allt fler privatpersoner inser fördelarna med att sätta upp ett eget litet vindkraftverk i trädgården. Redan på 1980-talet introducerades mindre vindkraftverk i Sverige och populariteten har ökat kraftigt på senare år.

Här nedan får du en snabb lektion i hur du skaffar ett vindkraftverk hemma:

Små vindkraftverk

Ett vindkraftverk består av en rotorskiva, vingblad, styrfena, styrsystem och en generator. Vindturbinen (bladen och rotorskivan) fästs på ett så kallat torn, eller om turbinen är liten kan den sättas fast på taket. När vinden tar tag i vingbladen börjar dessa snurra och energin som blir alstras i generatorn där den sedan förvandlas till el. Denna el leds sedan vidare från en transformatorstation med hjälp av kablar in till önskat användningsområde. Strömmen kan användas som vanlig hushållsel. De flesta vindkraftverken börjar ge effekt vid 4-5 m/s. Här i Sverige har vi en medelvind på 5-7 m/s, men det kan se väldigt olika ut på olika ställen. Kom ihåg att kolla upp detta noga innan du sätter upp ett vindkraftverk hemma. Blåser det tillräckligt för att ge effekt? Om man vet att man bor i ett område där det inte blåser så mycket kan man använda sig av en vindturbin med 5 blad, eller fler, istället för det vanliga antalet 3. Med flera blad fångas lägre vindhastigheter upp under en längre tid och genererar energi i generatorn. Ett vindkraftverkstorn bör vara 18-30 m högt för att uppnå bästa effekt – detta gäller alla sorters vindturbiner.

Det finns flera företag i Sverige som erbjuder småskaliga vindkraftverk som är anpassade efter svenska förhållanden. Många är tystgående och bygglovsfria. Vindkraftverk på mindre än 125 kilowatt behöver inget tillstånd, men alla över denna gräns måste anmälas enligt miljöbalken. Det finns många tysta vindkraftverk som fungerar utmärkt att sätta upp även i tätbebyggda områden.

Energimyndigheten.se/vindkraft finns mer generell information om vindkraftverk.

Äldre vindkraftverk eller väderkvarnar i Holland

Fördelar med vindkraft

Även om inköpspriset kan vara rätt så högt kommer förhoppningsvis ditt nya vindkraftverk att löna sig efter en tid. Ett vindkraftverk kan göra dig helt självförsörjande på el, om du bor i en normalstor villa i ett lagom blåsigt område. Det är dock alltid smart att behålla andra energikällor som backup – kanske solpaneler? Den största fördelen med att anlägga ett vindkraftverk är att man gör en god insats för miljön. De små vindkraftverken är i huvudsak avsedda för eget bruk, men ibland kan faktiskt vindkraft generera en inkomst genom att man kopplar in sig på det allmänna elnätet och säljer sitt överskott till elbolaget.

Ny teknik kan göra solceller mer effektiva

Att tänka på

Gör en noggrann research innan du sätter igång med ditt vindkraftsbygge. Det finns många regler och bestämmelser du måste rätta dig efter när det gäller uppförandet av ett nytt vindkraftverk. Tänk på saker som strandskydd och bygglov. Ibland behövs bygglov för att sätta upp ett vindkraftverk om de överstiger en viss höjd, ligger på kulturminnesmärkt mark, ligger för nära grannar o.s.v. Regler finns hos Länsstyrelsen. Bygglovet ansöker du om hos kommunens byggnadsnämnd, men du ska göra en bygganmälan till kommunen att du sätter upp ett vindkraftverk även om det inte behöver bygglov. Bygglovsansökan skickas vidare till myndigheter och organisationer som Försvarsmakten, teleoperatörer och Luftfartsstyrelsen för att dessa ska få en chans att yttra sig i ärendet. Ofta är det inga problem och det brukar gå bra att få bygglov till att sätta upp max 40 m höga vindkraftverk.

När du väljer vindkraftverk ska du välja ett som är CE-märkt, tyst, högeffektivt och lättskött. Även om ett vindkraftverk är relativt tyst genererar det ändå ljud. När turbinbladen rör sig genom luften och maskineriets kuggväxel och generator kan man höra ett slags brummande ljud. På bättre konstruerade vindkraftverk har ljudnivån kraftigt minimerats och det är i princip endast bladens ”svischande” som låter. Det finns vissa regler vad gäller ljudnivån på olika platser, och i vissa bostadsområden får man inte skapa ljud högre än 35 dB(A). Kolla med länsstyrelsen vad som gäller där du bor. Välj ett seriöst företag som erbjuder vindkraftverk av hög kvalitet – även om det kan kosta lite mer. På Länsstyrelsens hemsida hittar du mer information om vad som gäller för privata vindkraftverk i din kommun.

After display title

fredag, 15 januari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Innovation & Uppfinningar

Ett mycket stort fattigdomsproblem i världen är bristen på elenergi. Miljoner av människor världen över lever inte bara i mörker, bristen på elenergi skapar också ohälsoproblem, och missade utbildningsmöjligheter som är avgörande för att bryta sig ut ur fattigdomsspiralen. 

Den brittiska välgörenhetsorganisationen Solar-Aid jobbar med att bekämpa fattigdom och klimatförändringar, detta genom att sälja solenergilösningar till många av Afrikas fattiga. Detta arbete gör det möjligt för många fattiga afrikaner att bli självförsörjande på elenergi, plus att det ökar användandet av rena och förnyelsebara energislag, vilket är en vinst sett också ur ett miljö- och klimatperspektiv.

Sunny-Money

Projektet, som pågått sedan 2006, har Solar-Aid valt att kalla Sunny-Money, och för tillfället arbetar man i de centralafrikanska länderna Uganda, Malawi, Zambia, Tanzania och Kenya. I samtliga av dessa länder är bristen på elenergi ett utbrett och påtalat problem.

I hela Afrika finns omkring 600 miljoner människor som lider av att inte ha tillgång till elenergi. Bristen på elenergi och tillförlitliga energikällor leder till att många fattiga afrikaner också tvingas använda sig av farliga alternativ. Osäkra hemgjorda fotogenlampor för att ha belysning i hemmet är ett gissel i flera afrikanska länder, inte minst i de länder där Solar-Aid bedriver sin verksamhet.

Fotogenlamporna ger inte bara en ytterst undermålig belysning utan avger också för den mänskliga hälsan mycket giftiga rökutsläpp i form av svartrök, och säkerheten kring användandet är också ofta mycket undermåligt. Fotogen är inte heller billigt, och en stor del av inkomsten för många fattiga afrikaner som lider av brist på elenergi äts till stor del upp av kostnaderna att inhandla fotogenet. Ett stort mål i Solar-Aids verksamhet är att helt utrota gisslet med de farliga fotogenlamporna i hela Afrika till 2020.

Varje hushåll som Solar-Aid ger möjligheten till solenergiförsörjning sparar inte bara pengar åt hushållet, utan förbättrar också hälsan och säkerheten i hushållet. Barnen, vilka ofta är upptagna av sysslor under dagen, får också en möjlighet att lättare kunna studera nattetid tack vare ordentlig belysning. Utbildning är en ytterst viktig och helt avgörande för att kunna ta sig ur fattigdomen. Man räknar med att varje solenergifångare från Solar-Aid som används i ett hushåll sparar in omkring 200 kg av koldioxid per år som annars skulle kommit till vid fortsatt användande av fotogenlampa.

Ny teknik kan göra solceller mer effektiva

Solar-Aid skänker inte bort solenergifångarna, detta av flera anledningar. Man har valt att sälja dem till ett för lokalbefolkningarna överkomligt pris, allt för att kunna återinvestera mer pengar i projektet. Försäljningen av solenergifångarna skapar också arbetstillfällen lokalt då det är lokalbefolkningen som engageras i försäljning och distribution. Det är en mycket imponerande apparat Solar-Aid har lyckats åstadkomma, där inte bara lokabefolkningen blir engagerad arbetsmässigt och får gedigen kunskap kring hållbar och säker energiutvinning, utan där också pengarna som genereras i projektet till en betydande del stannar inom de berörda ländernas egna ekonomier.

Sunny-Schools

Solar-Aid arbetar också med vad man kallar Sunny-Schools, ett gratis interaktiv utbildningsprogram på nätet där man undervisar barn och ungdomar om den globala klimatproblematiken och om solenergiteknik. Inte minst i många engelskspråkiga länder har detta blivit ett mycket framgångsrikt pedagogiskt instrument när det kommer till att lära barn och ungdomar om den globala klimatproblematiken, och om solenergiteknik och hållbart energianvändande.

Genomgripande resultat

Hittills har Solar-Aid uppnått många hoppingivande och handfasta resultat. I sin senaste rapport redovisar man att 10 miljoner människor fått tillgång till ren och säker solenergi, att det skapats 345 miljoner dollar i insparade pengar för afrikanska hushåll, att omkring 6 miljoner har fått förbättrad hälsa, att 80 000 ton koldioxidutsläpp har blivit hindrade, samt att flera miljarder viktiga studietimmar har kommit till för afrikanska barn och ungdomar, allt som ett resultat av det arbetet man lagt ned sedan starten 2006.

Förutom inkomsten man får genom sålda solenergipaneler mottar även Solar-Aid pengar från välgörare, en nog så viktig verksamhet för att få projekten de driver att gå runt och fungera. På deras hemsida kan man gå in och få en färdig kalkyl på hur mycket ens bidragna pengar kan bidra till i form av sociala och miljömässiga förbättringar.

Solar-Aid publicerar och uppdaterar ständigt också nya rapporter på vad man lyckas åstadkomma i form av sociala och miljömässiga förbättringar i de länder där man verkar. Det finns både allmänna rapporter och rapporter som rör varje land där man är verksam. Faktablad finns också samlat kring varje land att tillgå.

Källa: solar-aid.org

After display title

tisdag, 05 januari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Innovation & Uppfinningar

Bara några minuter av den solstrålning som träffar jordens yta skulle kunna räcka för att täcka den energi som hela mänskligheten förbrukar under ett år. Ständigt utvecklas ny teknik för att kunna ta till vara på denna förnyelsebara och outtömliga energikälla. Varje framsteg som här görs är ytterst välkommet inför den rådande energikris vi hela tiden riskerar att stå inför, och för att en gång för alla bli kvitt miljö- och klimatförstörande energislag.

Solenergi har använts ända sedan 1950-talet, då inom rymdtekniken som elförsörjare åt satelliter. I dag används solenergi framgångsrikt inom en mängd med områden, alltifrån miniräknare till bostäder och stora industrier som är självförsörjande på el och värme från solenergi.

Solenergi som förnyelsebar energikälla är, förutom att vara klimatneutralt, också mycket kostnadseffektivt. Den stora kostnaden för ett solpanelssystem kommer främst till vid installation. Vid själva driften är kostnaderna sedan mycket låga.

För att än mer möjliggöra solenergi som ett funktionellt och tekniskt attraktivt energislag finns det flera problemområden som forskarna ständigt försöker lösa. Ett tekniskt dilemma med solenergi är åt vilket håll man bäst riktar solpanelerna för att på bästa möjliga sätt generera energin ur solens strålar. Nu tror dock forskare och teknikutvecklare att man är en lösning på spåren.

Syd eller väst?

Många tänker sig nog att sydlig riktning på ett solpanelssystem vore det bästa alternativet för att generera mest solljus. År 2013 kom dock en rapport från energiforskningsorganisationen Pecan Street i vilken man slog fast att bästa riktningen för ett solpanelssystem är att snarare luta panelerna västerut för att på bästa sätt ta till tillvara på solens instrålning.

Solenergi som en väg att lösa elenergibristen i fattiga länder i Afrika

Vidare forskning har också visat att det är än mer invecklat än så här. En annan viktig faktor på hur man ska rikta ett solpanelssystem för att på bästa sätt ta tillvara på solstrålningen är nämligen också beroende på var solpanelsystemet geografiskt befinner sig. Så västlig riktning behöver alltså likväl inte alltid vara det bästa alternativet. Byggnader, vilka är de vanligaste platserna för solpaneler, har också oftast den begränsningen att även om du får rätt riktning på solpanelssystem så går man ändå miste om mycket av solljuset då panelerna inte kan följa solens spår på himlen under hela den tid på dygnet då solen lyser.

Nanostavar kan effektivisera solcellers ljusintag

Det ultimata, oavsett om det är syd eller västlig riktning som är det mest energigenererande vad gäller solpanelssystem, vore ju så klart att ha solpaneler som hela tiden kan anpassa vinkeln för att bäst ”skörda” solljuset. Det är just detta man nu tror sig lyckats åstadkomma. Vad forskare utvecklat är solpaneler med en glasbeläggning bestående av ultratunna nanostavar som kan monteras ovanpå solcellerna i ett solpanelssystem. Denna typ av glasbeläggning kan sedan förmå de underliggande solcellerna att anpassa sin vinkel på bästa möjliga sätt för att ta in maximalt med solljus.

Beräkningar som gjorts visar att effektiviteten i solcellerna med hjälp av dessa glasbeläggningar kan öka med omkring 5 till 28 %. Vid långvarig användning tror man att effektiviseringen rent av kan öka till upp emot 46 %. Det återstår att se om detta fullt ut stämmer vad gäller effektiviteten, men redan nu verkar denna nya teknik ytterst lovande för hur vi i framtiden kommer att designa och utveckla solcellspaneler.

Hjälper även till att hålla rent solcellerna

Denna nya teknik tror man inte bara kommer hjälpa till att förbättra solcellernas riktning. Materialet som nanostavarna är gjort av är dessutom damm- och föroreningsavstöttande. Det här tror man också kommer kunna vara ett stort framsteg gällande solenergitekniken, detta då solcellerna blir avsevärt mer friare från damm och föroreningar som annars hindrar solcellerna från att absorbera solstrålarna.

Källor: solardaily.com, pecanstreet.org

After display title

onsdag, 23 december 2015 0
av Tommy Gunnarsson i Nyheter

Året 2016 ser ut att kunna bli lovande på många sätt för miljöarbetet världen över. Med bland annat ett nytt fattat globalt klimatavtal, en ny kommande hållbarhetslag, och nya krav inom miljöledningssystemet ISO 14001 är det spännande tider vi lever i.

Visst, man kan vara kritisk till huruvida det nya klimatavtal som fattades i Paris verkligen kommer att uppfyllas. Det tidigare klimatavtalet ifrån 1997, Kyotprotokollet, hade flera svagheter, bland annat att det bara innefattade de traditionella industriländerna, och USA undertecknade aldrig ens protokollet. Dessutom drog sig flera andra stora industrinationer sig ur protokollets åttagande en efter en redan i ett tidigt skedde. Resultatet blev att protokollet bara till slut kunde bli tillämpligt på blygsamma 14 % av världens utsläpp. Krasst kan man konstatera att slutresultatet av detta klimatavtal var alltså inte särskilt globalt.

Så, vad är då bättre den här gången? Vad för slags förutsättningar finns för att det nya avtalet ska lyckas vara bättre än det gamla?

Ambitionen med mötet i Paris var att alla UNFCCC-länder skulle komma fram till en ny och globalt omfattande överenskommelse gällande klimatet. Högt satta ambitioner med andra ord, men politiskt lyckades man också alla länderna emellan enas kring de mål som det nya klimatavtalet har som syfte. På detta viss är det nya klimatavtalet att se som en historisk milstolpe i form av att det är det första egentliga globala klimatavtal som fattats.

En genomgripande del i det nya klimatavtalets syfte är att minska både industriländers och utvecklingsländers utsläpp globalt. Det här är ett mycket välkommet framsteg med tanke på hur begränsat det tidigare avtalet var när det fattades. I det nya klimatavtalet finns bland annat den gemensamt fattade ambitionen att utsläppen globalt ska minskas till en nivå så att den globala uppvärmning inte överstiger 2 °C.

Ett syfte med det nya avtalet är också att få till en större och mer omfattande strävan politiskt och globalt när kommer till att behandla de de stora miljöfrågorna i fråga om sådant som begränsning och anpassning, förbättrad teknikutveckling, och ökad
öppenhet. Politiskt global konsensus kring hur dessa aspekter i det globala miljöarbetet ska bedrivas kan nog bli en ytterst viktig sporre för det strategiska och innovativa miljöarbetet som bedrivs världen över inom företag och forskning. Hoppas nu bara att den goda politiska känslan som var under klimatmötet också just visar sig i de praktiska delar som dess avtal har som syfte att uppfylla.

Under andra halvan av 2015 har också kraven i miljöledningsystemet ISO 14001 ändrats. Bland annat har krav som livscykelperspektiv och krav på att låta affärsplanen innefattas av miljöarbetet kommit till. Revolutionerande är kanske att ta i, men som väletablerad internationell standard för hur man bedriver systematiskt miljöarbete kommer detta möjligen utveckla och bredda företags miljöarbete överlag.

Den 1 juni 2016 kommer också en ny hållbarhetslag att bli verklighet. Den nya lagen bygger på det EU-direktiv som fattades 2014. 2000 svenska storföretag kommer att beröras av den nya lagen genom att det kommer bli krav på så kallad hållbarhetsredovisning. För tillället är hållbarhetsredovisning bara en frivillig åtgärd.

Åsikten om denna nya hållbarhetslag går isär. Många belackare menar att det bara kommer innebära stora och onödiga kostnader, andra att hållbarhetsarbetet i stora företag nu går in i en ny era av att bli mera reellt med ökade krav på transparens
gällande sådant som miljöfrågor, sociala frågor och arbetsmiljö. Hur detta utvecklar sig kommer inte minst bli intressant att se just pågrund av att transparensen gällande hållbarhetsarbete inom många storbolag nu förhoppningsvis blir öppnare och
tydligare. 

Den nya lagen berör som nämnts stora bolag, men samtidigt kan man fundera på hur detta också sannolikt kan komma till att indirekt beröra mindre företag. Ökade krav på hållbarhetsredovsiningar hos stora bolag kan nog inte minst få effekten att
storbolag i sin tur nogrannare hållbarhetsmässigt undersöker de mindre företag de samarbetar med.

Detta var bara några av de förutsättningar vi kommer möta inför miljöåret 2016. Det ska bli både spännande och intressant att följa detta. Förhoppningsvis kommer detta också att leda till mycket handgripligt och konstruktivt gällande hur vi gemensamt
kan ta oss an miljöproblematiken i framtiden.

Källor:
consilium.europa.eu
hallbarhetslagen.se

Välj kommun från listan