En hydroponisk odling är kort sagt ett självbevattningssystem. Det finns en mängd varianter av hydroponiska system. Gemensamt för alla är att de inte använder sig av jord som bas för att växa. Det kan låta kontraintuitivt när det kommer till odling, men faktum är att jorden egentligen inte är en nödvändig komponent för att odla.
Tänk er Dybladen som ligger på dammen eller Tillandsian som hänger fritt i luften.
Dessa växter använder sig av hydro- och aeroponik för att växa, något som är möjligt att imitera och överföra till alla typer av plantor.
Aeroponic och Aeroponics på engelska, aeroponik översatt till svenska.
Hydroponiska odlingssystem finns både som industriella och hobbyvarianter.
De mindre systemen, som ska platsa i hemmet, på en köksbänk eller fönsterkarmen, lämpar sig bäst till att odla örter, kryddor, sallader och mindre fruktsättare som bär och chiliplantor. Medan de kommersiella systemen kan odla en mängd större fruktbärande växter som tomat, gurka, pumpor, squash, etc.
Det sägs att Babylons hängande trädgårdar var en form av hydroponiskt system.
Möjligheterna är många och begränsas egentligen bara av tid och yta.
Vad är då Aeroponik?
Aeroponik är egentligen en form av hydroponik. I ett aeroponiskt system växter plantorna ur en sluten kammare; en låda, eller ett rör, eller cylinder.
Det viktiga är att kammaren är stor nog för rötterna att hänga fritt och att den är ljustät, då rötterna utvecklades att växa under jorden och inte tycker om ljus. Rötterna badas periodvis av en näringsrik vattenlösning eller i mer avancerade systemen, sprayas med en lätt dimma.
Vi har nog alla hört att växter behöver koldioxid och solljus för att driva fotosyntesen, men något som gått många förbi är att växter också är beroende av syre för att växa. Syret, likt näringen, tas upp av rötterna på plantan och har man då jord, vatten eller som exempel stenull, som används i många klassiska hydroponiska system, som omsluter rötterna försämras både syre- och näringsupptagning.
Medan i ett system där rötterna hänger fritt, och näringslösningen sprayas direkt på rötterna, blir rötterna exponerade för både mer syre och näring per rotyta; därför har det aeroponiska systemet högre effekt.
Man kan förvänta sig en mer snabbväxt, större planta och högre fruktsättning i ett aeroponiskt system jämfört med både klassiska jordodlingar och andra hydroponiska system.
Det aeroponiska systemet har också den fördelen att odlingarna inte blir lika utsatta för bakterier och skadedjur, då systemet är byggt med en mindre mängd material för dem att vistas i. Vanligtvis rengörs bara kammaren kontinuerligt med väteperoxid för att förhindra algblomning och svamp i den fuktiga miljön.
Men med det sagt väljer många odlare ändå hydroponik framför ett aeroponiskt system för enkelhetens skull. Då den aeroponiska konstruktionen är mer kostsam att sätta upp och kräver ett större tekniskt kunnande av odlaren.
Framförallt krävs det en precis balans i närings- och vattentillförsel eftersom det inte finns någon buffert som håller fast vätskan runt rötterna.
Aeroponiska system är också mycket mindre förlåtande när det kommer till strömavbrott, avbrott i bevattningsrytmen, om näringen är felbalanserad eller om vattnet inte sprider sig jämt i kammaren; då kan växterna bli skadade och dö inom loppet av bara några timmar.
Därför är det rekommenderat att börja övergången från de klassiska jordkrukorna med enklare hydroponik innan man tar sig an aeroponiken.
