Det är lätt, det går snabbt och jorden blir bördig och mullrik! Det handlar om bokashi, det enkla sättet att göra näringsrik jord av matavfall på extremt kort tid. Bokashi gör också att gammal jord från bäddar och krukor kan återanvändas. Bokashi kommer från japanska och kan översättas med fermenterat, alltså mjölksyrejäst, organiskt material, vilket kan vara trädgårds- eller matavfall. Det är mikroorganismer, bakterier och svampar, som genom jäsning omvandlar matresterna luktfritt i en lufttät behållare. Det är samma process som när vall och gräs blir ensilage i de stora vita plastbalarna som ligger på fälten på sensommaren, för att sen användas som djurfoder under vintern.
Fermenteringen gör att matresterna som läggs i hinken inte luktar illa eller ruttnar. Matavfallet som läggs i hinken blandas med bokashiströ och trycks ihop. Bokashiströet innehåller naturliga mikroorganismer, utvalda för sin näringsskapande förmåga. De kallas allmänt för Effektiva Mikroorganismer, eller EM, läs mer om det längst ner.
Bokashiströ
När Effektiva Mikroorganismer ympas in i ett organiskt material som de kan leva i och äta av får vi det som kallas bokashiströ. Ströet är hållbart och enkelt att använda och gör näringsrik bokashi av matavfall snabbt och luktfritt. Mängden strö som behövs beror på hur ströet är gjort. Ett torkat bokashiströ är mer drygt jämfört med halvfuktigt eller fuktigt strö. De olika tillverkarna och försäljarna anger vilka mängder som behövs av respektive strö för att få bra bokashi.
Har du en fråga om bokashi? Ställ den här.
I bokashihinken är det främst ströets mjölksyrabakterier och jästsvampar som är aktiva, medan ströets tredje typ av mikroorganism, fotosyntesbakterierna, kommer igång på riktigt först när bokashin hamnar i jorden. Där skapar de mer växtnäring av det genom jäsning bearbetade matavfallet. Mjölksyrabakterierna omvandlar i hinken kolhydrater till mjölksyra som ger ett lågt pH-värde, runt 4. Skadliga bakterier och svampar trivs inte i den sura miljön och den färdiga bokashin luktar friskt syrligt av mjölksyran. Under fermenteringen bildas lakvatten som tappas av och kan användas som flytande näring till växter både inomhus och utomhus.
Bokashihinkar
Det finns speciella bokashihinkar att köpa som ger en bra jäsning. Bästa placeringen är i köket nära matresterna, och gärna i ett skåp under diskbänken. Den kan stå framme också, bara den inte står i direkt solljus. Bokashihinken har ett tättslutande lock och i botten finns en sil som separerar de fasta matresterna från lakvattnet som bildas under jäsningen. Det näringsrika lakvattnet tappas av med en kran som sitter på utsidan av hinken.
Vad kan bli bokashi?
Nästan allt biologiskt avfall kan jäsas, utom ben, vätskor, aska och fett. Kolhydratrika frukt- och grönsaksrester är viktiga i bokashi för de utgör grunden för bildningen av mjölksyra. Animaliska matrester som kött, mjölkprodukter och fisk kan också tas med så länge det finns mest av kolhydratrika matrester i hinken. För snabbare och säkrare jäsning är det bra att dela större bitar i mindre, cirka två – fyra centimeter. Mindre bitar är också en förutsättning för att den färdiga bokashin ska kunna omvandlas till jord snabbt. Man kan också fermentera gödsel med bokashiströ. Och om bokashihinken fylls med nässlor och andra örter så blir det en extra näringsrik bokashi och lakvatten, ungefär som nässelvatten men utan den ruttna lukten!
Vad händer i hinken?
Bokashiströet gör att jäsningsprocessen kommer igång fort. När bokashiströet kommer i kontakt med matresterna så hittar mikroorganismerna näring och blir fler. Mjölksyrabakterierna bildar mjölksyran som sänker pH-värdet så att matavfallet blir surt istället för att ruttna i hinken. Jästsvamparna bearbetar papper och lignin, och fotosyntesbakterierna lever mest på det som de andra mikroberna lämnar efter sig.
Det är viktigt att trycka ihop hinkens innehåll efterhand som den fylls på, så att luftfickor tas bort. Det blir då en jämn jäsning i hela hinken. Om det är många luftfickor kan svampar konkurrera med mjölksyrabakterierna om maten och det bildas mögel. Så länge det är vitt mögel så är det inte farligt, men alla former av mögel betyder att det blir mindre mjölksyra och att en del näring försvinner som mat till svamparna. Bildas för lite mjölksyra kan pH-värdet bli för högt för att kunna hindra förruttnelsebakterier att föröka sig och ge dålig lukt.
När hinken är full så är det dags att låta hinken efterjäsa minst två veckor. Under den tiden ska hinken inte öppnas alls, för då störs efterjäsningen. Lakvattnet ska tappas av var tredje dag. Hinken jäser bäst i rumstemperatur, om den står i ett kallare rum tar det längre tid, räkna med en vecka till. Ett enkelt sätt att veta om jäsningen är klar är när det inte kommer mer lakvatten ur kranen.
Bokashin har jäst färdigt
När hinken har jäst färdigt luktar innehållet sötsyrligt och det ser fortfarande ut som matavfall. Den enda skillnaden är att allting är slakt och lite mer mörkt i färgen. Det kanske finns vita prickar av jästsvamp på toppen av bokashin, eller vitt mögel. Om det är mycket vitt mögel så har innehållet inte tryckts ihop ordentligt och det har bildats luftfickor där möglet har kunnat växa till sig.
Det finns många sätt att använda färdig bokashi på. Den kan aktivera en kompost som står still, grävas ner i odlingsbäddar och rabatter, eller omvandlas till fin planteringsjord i en jordfabrik. När den färdiga och friskt sötsyrligt luktande bokashin sätts i kontakt med jord så omvandlas den mycket snabbt till ny jord. Vänta dock minst två veckor med att plantera i bokashijorden, på grund av det låga pH-värdet.
Gräva ner bokashi
Det enklaste är att gräva ner bokashin i jorden, minst 30 centimeter djupt. För gödsling av fruktträd är en jordborr bra för att portionera ut bokashin. Halva hålet fylls med bokashi och sedan läggs jorden ovanpå, jordkullen som bildas sjunker ihop rätt fort. I en odlingsbädd kan bokashin grävas ner i ett dike eller i flera hål. Det är viktigt att jorden kommer i kontakt med bokashin överallt för att bli jord fort. Blanda med upp till hälften så mycket jord som bokashi. Täck sen med minst 30 cm jord. Jordens struktur, temperatur och fuktighetshalt påverkar hur lång tid omvandlingen till jord tar. Finns det risk att djur gräver upp bokashin, är det bäst att göra en öppen jordfabrik inomhus eller i en sluten behållare utomhus.
Jordfabrik
På vintern är det svårt att gräva ner bokashi. Omvandlingen till jord tar längre tid och under tiden kan djur hitta dit och ställa till besvär. Då är det bättre och roligare att göra en jordfabrik inomhus.
Det behövs minst lika mycket jord som bokashi, använd gärna gammal odlingsjord. Välj en hink eller balja som är lagom stor för att det ska gå att röra runt i den utan att jorden hamnar utanför. Om det är djur i hemmet kan det vara bra att kunna täcka jordfabriken med ett nät eller galler. Det är viktigt att det kommer in luft i jordfabriken så att bokashin omvandlas till jord fort. Lägg ett lager jord i botten av baljan, och om bokashin är mycket blöt så kan tidningspapper i botten vara bra för att suga upp överflödig vätska, så att det inte börjar lukta.
Blanda bokashin med jord och häll det ovanpå bottenlagret av jord. Täck jordfabriken med 5-10 centimeter jord och låt den stå orörd i minst en vecka, helst i ett uppvärmt rum. Blir det kallare än 15 grader tar det längre tid. Vänta en vecka till tio dagar innan det översta jordlagret tas bort så det går att röra runt i bokashijorden. Lägg på jordlagret igen om det finns stora bokashibitar som inte blivit jord. Vänta några dagar till innan det är dags att röra igen.
Det kan ibland bli mer än 40 grader i jordfabriken, och eftersom de flesta EM-mikrober dör vid 42 grader, kan det vara bra att ta jordfabriken till en svalare plats om den högre temperaturen håller i sig mer än en dag eller två.
Om man vill göra en jordfabrik utomhus ska den vara djursäker. Det går exempelvis bra att ha två pallkragar på marken med nät fastsatt under den nedersta pallkragen och lock ovanpå. En plasttunna, eller plastlåda, med tättslutande lock fungerar också bra. Ha ett torrt lager jord i botten och blanda bokashi med jord ovanpå bottenlagret och sätt på locket. Under vintern tar det längre tid för bokashin att bli jord, men så fort vårvärmen kommer går det fortare, även om det är ett tättslutande lock på. Öppna jordfabriken och rör runt i bokashin, gärna varannan vecka.
Bokashi och miljön
Jämfört med en vanlig kompost blir det mindre växthusgaser när man gör bokashi. Bokashin fermenteras i en sluten behållare med ett så lågt pH-värde att t ex metanproducerande bakterier inte trivs. Vid jordkontakt omvandlas den bearbetade bokashin snabbt till jord, vilket gör att mycket mindre mängd kraftiga växthusgaser som metan och lustgas bildas.
Den höga mikrobiella aktiviteten och den lägre värmeutvecklingen gör att en större andel av kvävet och kolet är organiskt bundet i den färdiga bokashijorden.
En annan miljömässig fördel är att gammal odlingsjord blir som ny när den blandas med 20-30 procent bokashi. Det innebär mindre inköp av ny jord och därmed färre transporter. Bokashijord har också bättre vattenhållande förmåga, så odlingarna behöver mindre bevattning.
Fördelar med Bokashi
• En luktfri komposteringsmetod som kan göras var som helst.
• Matavfall, som annars kastas, används istället för att göra näringsrik jord.
• Även sådant som normalt inte läggs i en vanlig kompost fungerar att lägga i bokashihinken i små mängder, t ex kött och mjölkprodukter.
• Det går snabbt! En full bokashihink får jäsa i två veckor, sen blandas den färdiga bokashin med jord och omvandlas till ny jord på två veckor (omrörning efter en vecka).
• Lakvattnet ger växterna flytande näring och de behöver inte ny jord lika ofta.
• Gammal förbrukad jord från krukor och odlingsbäddar blandas med bokashi och blir svart och mullrik jord. En sådan jord går inte att köpa.
• Bokashijorden håller vatten mycket bra, det att minska bevattningen.
• Skörden blir ofta större med bokashijord, tack vare den vattenhållande jorden och mikroorganismernas näringstillförsel i växternas rotzon.
Vad är Effektiva Mikroorganismer?
Under 80-talet försökte den japanska forskaren Dr Teruo Higa hitta ett sätt att föra ut fotosyntesbakterier i dåliga jordar, så att de skulle förbättra jorden och även rensa upp efter miljökatastrofer. Men det var svårt för dessa nyttiga urbakterier att överleva mer än en vecka. Av en slump kom han på att en blandning av flera olika gynnsamma bakterier och svampar skapade förutsättningar för fotosyntesbakterierna att etablera sig en längre tid i jorden. Denna blandning av mikrober kallades för Effektiva Mikroorganismer, EM, och forskarna i Japan märkte att även andra nyttiga mikrober i jorden gynnades av EM-mikrobernas arbete. Det ökade mikrobiella livet skapade mer näring i form av vitaminer, enzymer, mineraler och spårämnen och växterna blev starka och gav bättre skörd.
Effektiva Mikroorganismer är ett samlingsnamn för flera olika stammar av mikroorganismer som har följande egenskaper gemensamt: De är gynnsamma och ofarliga, samarbetar bra med andra mikrober som är regenerativa och skapar näring, samtidigt som de stöter bort skadliga bakterier och svampar. Växternas rottillväxt och blom- och fruktsättning gynnas med EM och det blir större skörd av grönsaker och frukt med bättre lagringshållbarhet.
Mjölksyrabakterier, jästsvampar och fotosyntesbakterier är basen i dagens EM-produkter. Det finns också bakterier och svampar i jorden som räknas till Effektiva Mikroorganismer, exempelvis aktinomyceter och aspergillus, som aktiveras när bokashin grävs ner eller hamnar i en jordfabrik.
EM är alltså mycket mer än en bokashiaktivator. De EM-produkter som kan köpas används i det ekologiska lantbruket för att öka skörden, förhindra kväveläckage, minimera skadeangrepp och ta bort lukt i djurstallar.
