Hur du startar en kompost - tips för nybörjare

Dela artikeln
måndag, 22 februari 2016 0
Det mesta går att kompostera Det mesta går att kompostera Text av Renée Nilsson

Mycket av det vi äter går att kompostera. Det är både miljövänligt och roligt att återvinna sina matrester för att efter några månader få fram ett nytt och näringsrikt jordförbättringsmedel.

Det mesta av vårt trädgårdsavfall går också att kompostera, men vissa ogrässorter ska man undvika att lägga på komposten för att undvika ytterligare spridning i trädgården. Lägg inte heller dit växtdelar med sjukdomar på, som till exempel mjöldagg.
Många kanske tänker på komposten som en stor och tidskrävande syssla som kräver flera års erfarenhet för att lyckas med, men så behöver det inte alls vara. Det är inte svårt att komma igång med en egen kompost, se bara till att inte överdriva dess storlek det första du gör, utan börja i en mindre skala.

Naturens finurliga kretslopp innebär en ständig uppbyggnad och nedbrytning av organiska material. Man kan säga att en kompost handlar om balansen mellan kväve och kol, samt balansen mellan torrt och fuktigt. Det enda du behöver göra är hjälpa naturen lite på traven genom att skapa förutsättningarna för en lyckad kompost.

Att anlägga en kompost

Kompost och kompostjordÄven om du har en liten trädgård kan du bygga en kompost. Börja med att välja en lämplig plats för din nya kompost. Placera den till exempel nära trädgårdslandet eller köksingången för att slippa gå så längt när du ska bära ut husavfallet. Anlägg gärna komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar, om komposten ligger i direkt solljus riskerar avfallet att ”brinna” för fort.

Det finns olika sätt att kompostera på

Ytkompostering innebär att man lägger gräsklipp och löv direkt under buskar och andra växter i trädgården för att sedan låta det förmultna på plats och ge näringen direkt till växten.

Man kan även gräva ner mindre trädgårdsavfall i marken på cirka 10 – 25 cm djup. Avfallet förmultnar på samma sätt som ytkomposteringen och man får en förbättrad jord direkt på stället. Alla komposter kräver syre för att förmultningen ska kunna ske, så gräv inte ner för stora mängder av avfallet i samma grop.

Det kanske vanligaste sättet att kompostera är att göra en komposthög. Man samlar kompostmaterialet i en hög direkt på marken eller i en behållare. Kompostbehållare kan man köpa på de flesta handelsträdgårdarna och bygghandlarna.
Men för dig som vill bygga din egen kompost finns det några steg att följa. Börja med att forma komposten till en avlång fyrkant – det blir lättare att sköta den då. Den bör vara 1,5 meter bred och ungefär 1 meter hög. Längden beror på hur mycket material du tänker kompostera. Lägg sedan grenar i botten för att göra komposten luftigare. Varva med jord, gräsklipp, trädgårdsavfall och gödsel. Täck sedan komposten med ett lager av halm eller gräs.

Nedbrytningen i komposten sätter igång runt 35 och 55 grader, och fuktighetshalten bör ligga på runt 50 – 60 procent. Man kan behöva vattna sin kompost, om den består av mycket torra material som grenar, löv och liknande. Man kan vända på komposten ibland, men man behöver inte göra det.

När komposten är färdig känner man en tydligt doft av mull. Om du lägger handen på den ska den kännas torr och lite varm. Är den kall och fuktig är den inte färdig. Det tar allt från ett par månader upp till två år innan komposten är färdig, beroende på storlek och vilken typ av avfall den består utav.

Vad kan man lägga på komposten?

Kompostera bananskal, äggskal äggkartong, tepåsarMan kan lägga mycket av det vi äter på komposten, och likaså det vi städar ur i trädgården. Potatisskal, äggskal, kaffesump, teblad, häckklipp, gräs, träaska, barr, fjädrar, kottar, äggkartonger, sjögräs och bark är några exempel på saker man kan lägga på sin kompost.

Sedan finns det vissa saker man inte bör lägga på sin kompost, som kalk, salt, tobaksaska, oorganiska material, handelsgödsel, fett och lera då dessa ämnen kan förstöra komposten och bör inte blandas ut i jord där grönsaker och liknande ska växa.

Färskt trädgårdsavfall är i regel mer kväverikt medan torrt växtmaterial är mer rikt på kol. Det kan vara bra att tänka på att matavfall som äpplen, morötter, potatis och grönsaker kan locka till sig sorkar, råttor och möss till din kompost. För att undvika detta så kan du hacka sönder eller finfördela sådant avfall och sedan gräva ned det i komposten.

OBS! Det är ofta förbjudet att kompostera matavfall inom tätbebyggt område utan särskilda, godkända behållare. Ta reda på vad som gäller i din kommun.

Läst 5398 gånger Senast redigerad fredag, 04 mars 2016 16:07
ÄMNEN:

Nytt i forumet

  • Inga inlägg att visa.

Flest reaktioner i veckan

Välj kommun från listan