After display title

torsdag, 14 januari 2016 0
av Redaktionen i Hem & Trädgård

Regnvatten är rent och kalkfattigt – dessutom är det helt gratis! Regnvattnet går att använda till mycket runt omkring i hemmet. Genom att använda ditt regnvatten kan du spara in på din vattenräkning samt minska belastningen på det offentliga vattensystemet. Vattnet kan samlas i stora tunnor i anslutning till stuprännorna, eller som fristående kärl på taket, eller nedgrävda i marken. Om du samlar vattnet i tunnor se då till att det finns en tapp där du kan ansluta en slang eftersom tunnorna blir mycket tunga när de fylls med vatten.

Användningsområden för regnvatten

Det största användningsområdet är utomhus. Vattna dina växter, fyll på poolen, tvätta bilen eller använd vattnet i en utedusch om somrarna. Kom bara ihåg att hålla ditt regnvatten riktigt rent innan du använder det till personlig vård. I jordbruk och på odlingar kan det vara en stor ekonomisk fördel att samla regnvatten istället för att använda vatten från kran, då det går åt mängder av vatten till bevattning av grödor.

Inomhus kan man använda regnvatten till att spola toaletten, till diskmaskinen, som diskvatten och i städningen. Om man planerar att börja använda regnvatten inomhus måste man kolla upp vilka regler som gäller. Du kan behöva dra nya ledningar, göra vattenanalyser och sätta in reningsfilter innan du kan börja använda ditt regnvatten inomhus. Det finns regnvattensystem som man kan koppla in i det vanliga vattensystem, men det finns vissa saker att tänka på innan man gör detta. Kontakta ditt lokala byggnadskontor för mer information.

Fördelarna med att använda regnvatten

Den största fördelen med att använda regnvatten istället för kranvatten är priset. Det är helt gratis, om man räknar bort eventuella kostnader för vattenkärlen.

En annan stor fördel är att man inte slösar med kranvattnet. Kranvattnet måste ju renas innan det kan användas, vilket i sin tur kräver energi som tar både på ekonomi och miljö.

Det är också väldigt roligt att veta att vattnet man använder är ens eget. Vattnet som samlas in är fritt från klorin och kemikalier, samt kalkfattigt. Många växter, både inom- och utomhusväxter, tycker inte om det kalkrika vattnet som många av oss har i våra kranar, utan föredrar det kalkfattiga regnvattnet. Växter som rhododendron, hibiskus, ljung, hortensia, kamelia, azalea och silverkalla vattnas med fördel med regnvatten.

Tänk på

Vatten som står stilla länge kan bilda alger och vara en grogrund för mygglarver och andra insekter och parasiter. Om du har vattentunnor eller andra öppna kärl kom ihåg att täcka öppningen med ett finmaskigt nät som tar upp fallna löv och annat organiskt material. Nätet kan också hindra myggor att lägga larver i vattnet, men en droppe grönsåpa kan också förhindra att myggorna överlever i vattnet då ytspänningen bryts. Använd alltid kärl som tål kyla om du planerar att låta dem stå ute året runt (men töm dem alltid på vatten innan frosten sätter in). Om du tänker gräva ner vattenkärlen se till att de inte kommer att expandera och gå sönder när marken fryser. Om du samlar vatten nära huset så kom ihåg att se till att vattnet inte spiller över och letar sig ner till husgrunden. Se till att marken runt huset, samt vattenkärlet är väldränerat, alternativt att du kan leda bort överflödigt vatten. Regnvattnet har ett lågt ph-värde och bör därför inte användas i kopparrör, utan i plaströr. Tänk också på att se till att vattenkaren är helt skyddade från barn. Använd lock eller andra hinder för att inte riskera olyckor.

After display title

onsdag, 06 januari 2016 0
av Redaktionen i Framtiden är här

En hydroponisk odling är kort sagt ett självbevattningssystem. Det finns en mängd varianter av hydroponiska system. Gemensamt för alla är att de inte använder sig av jord som bas för att växa. Det kan låta kontraintuitivt när det kommer till odling, men faktum är att jorden egentligen inte är en nödvändig komponent för att odla.

Tänk er Dybladen som ligger på dammen eller Tillandsian som hänger fritt i luften.

Dessa växter använder sig av hydro- och aeroponik för att växa, något som är möjligt att imitera och överföra till alla typer av plantor.

Aeroponic och Aeroponics på engelska, aeroponik översatt till svenska.

Hydroponiska odlingssystem finns både som industriella och hobbyvarianter.

De mindre systemen, som ska platsa i hemmet, på en köksbänk eller fönsterkarmen, lämpar sig bäst till att odla örter, kryddor, sallader och mindre fruktsättare som bär och chiliplantor. Medan de kommersiella systemen kan odla en mängd större fruktbärande växter som tomat, gurka, pumpor, squash, etc.

Det sägs att Babylons hängande trädgårdar var en form av hydroponiskt system.

Möjligheterna är många och begränsas egentligen bara av tid och yta.

Vad är då Aeroponik?

Aeroponik är egentligen en form av hydroponik. I ett aeroponiskt system växter plantorna ur en sluten kammare; en låda, eller ett rör, eller cylinder.

Det viktiga är att kammaren är stor nog för rötterna att hänga fritt och att den är ljustät, då rötterna utvecklades att växa under jorden och inte tycker om ljus. Rötterna badas periodvis av en näringsrik vattenlösning eller i mer avancerade systemen, sprayas med en lätt dimma.

Vi har nog alla hört att växter behöver koldioxid och solljus för att driva fotosyntesen, men något som gått många förbi är att växter också är beroende av syre för att växa. Syret, likt näringen, tas upp av rötterna på plantan och har man då jord, vatten eller som exempel stenull, som används i många klassiska hydroponiska system, som omsluter rötterna försämras både syre- och näringsupptagning.

Medan i ett system där rötterna hänger fritt, och näringslösningen sprayas direkt på rötterna, blir rötterna exponerade för både mer syre och näring per rotyta; därför har det aeroponiska systemet högre effekt.

Man kan förvänta sig en mer snabbväxt, större planta och högre fruktsättning i ett aeroponiskt system jämfört med både klassiska jordodlingar och andra hydroponiska system.

Det aeroponiska systemet har också den fördelen att odlingarna inte blir lika utsatta för bakterier och skadedjur, då systemet är byggt med en mindre mängd material för dem att vistas i. Vanligtvis rengörs bara kammaren kontinuerligt med väteperoxid för att förhindra algblomning och svamp i den fuktiga miljön.

Men med det sagt väljer många odlare ändå hydroponik framför ett aeroponiskt system för enkelhetens skull. Då den aeroponiska konstruktionen är mer kostsam att sätta upp och kräver ett större tekniskt kunnande av odlaren.

Framförallt krävs det en precis balans i närings- och vattentillförsel eftersom det inte finns någon buffert som håller fast vätskan runt rötterna.

Aeroponiska system är också mycket mindre förlåtande när det kommer till strömavbrott, avbrott i bevattningsrytmen, om näringen är felbalanserad eller om vattnet inte sprider sig jämt i kammaren; då kan växterna bli skadade och dö inom loppet av bara några timmar.

Därför är det rekommenderat att börja övergången från de klassiska jordkrukorna med enklare hydroponik innan man tar sig an aeroponiken.

Välj kommun från listan