After display title

onsdag, 23 mars 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Söta tomater1. Sötare tomater med bikarbonat: Visst finns det inget godare än hemmaodlade tomater? Och nu kan du göra dem ännu godare! Genom att strö ut bikarbonat på jorden runt plantan sänks surhetsgraden i jorden och tomaterna blir sötare. Ungefär 4 msk per planta räcker bra, eller så kan du blanda ut 1,5 tsk i 3,5 liter vatten och vattna plantan istället.

2. Hemmagjord växtnäring: Mixa bananskal, äggskal, kaffesump och vatten till en smet. Häll i blandningen i en vattenkanna och tillsätt mer vatten om du vill ha den lösare. Kom ihåg att använda en vattenkanna med lite större hål.

Äggskal

3. Använd tomma äggskal som krukor: Släng inte de tomma skalen efter frukostomeletten, plantera frön i dem istället! Skölj ur skalen och använd dem som små krukor. Perfekt att driva upp skott i eftersom de ger plantan extra kalcium under uppväxten. När det är dags att sätta ut dem är det bara att sätta äggskalet direkt i jorden eftersom de är helt komposterbara.

4. Billigt gnagskydd: Använd gamla plastburkar som gnagskydd på späda stammar. Creme fraiche-burkar och liknande fungerar utmärkt som skydd. Skölj ur och klipp ett jack längs burkens ena vägg samt till mitten av botten. Trä in stammen i burken och du har ett billigt och effektivt gnagskydd!

5. Bot mot blöt kompost: Är din kompost för blöt? Riv ner gamla dagstidningar och strö över komposten. Pappret torkar upp det blöta samtidigt som det bryts ner.

Gräsklipp

6. Gräsklipp mot ogräs: Strö ut färskt gräsklipp mellan dina plantor för extra näring och som skydd från ogräs. Gräsklippet håller även jorden fuktig under soliga dagar.

7. Så i toarullar: Gamla toalettrullar fungerar perfekt som krukor till frösådden. När det är dags att sätta ut plantan är det bara att gräva ner toalettrullen också, eftersom pappret tas upp av jorden.

8. Plåt mot sniglar: Fäst plåtlister med en vikt kant längs komposten och odlingslådor, då kan inte sniglar ta sig förbi.

Spray

9. "Snällt" bekämpningsmedel mot bladlöss: Om du inte lyckas bli fri bladlössen genom mekanisk bekämpning kan du prova att spraya en såpspritlösning på dem. Du behöver 2 dl såpa, 8 dl vatten samt 1 msk t-sprit. Häll i en sprayflaska och duscha den utsatta växten.

10. Halm i dammen: Om du har en damm som drabbats av algtillväxt kan du fylla en nylonstrumpa med halm och några stenar. Kasta ut strumpan i dammen och algerna försvinner på ett par veckor.

After display title

fredag, 04 mars 2016 0
av Renée Nilsson i Odla, Jaga och Föda upp
Tänk att gå ut i sin egen trädgård och hämta in en skörd av potatis, morötter, sallat eller kryddor. Att sätta upp en egen liten köksträdgård är inte svårt. Innan du sätter igång ska du bestämma dig för hur mycket tid du vill och kan lägga ned på din köksträdgård. Att sköta en stor odling tar självklart mer tid än en liten. Fundera på vad du och din familj faktiskt äter. Det är både slöseri med tid och pengar att odla saker man inte äter. Om du är osäker på hur mycket du ska plantera av varje gröda kan du fråga personalen på din handelsträdgård.

Sätta igång

När du bestämt dig för vilka grödor du ska odla är det dags att planera hur det ska se ut. Det enklaste sättet är att anlägga ett trädgårdsland är att bygga upphöjda bäddar med hjälp av pallkragar. Då slipper du gräva en massa och det blir lättare att rensa ogräs. Bäddarna ska helst vara runt 1,5 meter breda. Längden bestämmer du själv efter hur mycket du planerar att odla. Om du ska ha flera grönsaksland kan du lägga dem bredvid varandra med cirka 30 -50 cm avstånd så att du kan gå emellan. Om du fäster plåt runt kanterna på pallkragen blir det nästintill omöjligt för sniglar att ta sig upp i landet. Om du föredrar grävda rabatter går det naturligtvis lika bra. Räkna bara med mer jobb med att gräva och rensa ogräs. Kom ihåg att inget år är det andra likt. Vissa somrar är långa, varma och soliga medan andra är korta, kalla och regniga. Vädret skiftar och vissa år kanske skörden inte blir så stor. Men ge inte upp, ta det med en klackspark och gläds åt de grönsaker som faktiskt tittar upp. Att tillaga och äta sina egenodlade grönsaker är en härlig känsla.

Ätbart i trädgården

Innan du anlägger din köksträdgård är det bra att ta reda på vilken plats i trädgården som kan vara mest lämplig. Sol, skugga och vindriktning påverkar olika växter på olika sätt. Ta reda på vad dina tänkta grödor föredrar och placera trädgårdslandet där. När du bestämt dig för var du vill anlägga din nya köksträdgård är det dags att kavla upp ärmarna. Fyll pallkragen med planteringsjord och blanda i någon sorts naturgödsel. Jorden ska vara mellan 40 – 60 cm djup. Sen är det bara att börja plantera! Tänk på att vissa växter kan behöva förgro inomhus innan de får flytta ut i landet. Läs på baksidan av fröpåsen vad som gäller för just den växten. Grönsaker, rotfrukter och örter som passar bra att odla i pallkrage eller på friland är potatis, morötter, rädisor, persilja, dill, basilika, timjan, spenat, vitkål, bönor, baljväxter, squash och pumpa. Jordgubbar, smultron och björnbär passar bra att odla i pallkrage eller kruka. Det kan vara en god idé att lägga ett finmaskigt nät över sina trädgårdsland för att skydda växterna mot ohyra, fåglar och skadeinsekter. Bärbuskar och fruktträd köper du på handelsträdgården och gräver ner på önskad plats. Se till att skydda busken eller trädet i början genom att fästa stamskydd eller lägga nät över den nya växten. Skadedjur som sork och rådjur älskar nya skott.

Odling i växthus

Odlingssäsongen är längre i ett växthus. Om du har ett växthus hemma kan du odla ett större antal grönsaker och kryddväxter som kanske inte annars trivs så bra här på våra breddgrader. I växthuset blir det varmt och fuktigt vilket passar perfekt till växter som tomat, sallater, gurka, druvor och paprika.

After display title

måndag, 22 februari 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Mycket av det vi äter går att kompostera. Det är både miljövänligt och roligt att återvinna sina matrester för att efter några månader få fram ett nytt och näringsrikt jordförbättringsmedel.

Det mesta av vårt trädgårdsavfall går också att kompostera, men vissa ogrässorter ska man undvika att lägga på komposten för att undvika ytterligare spridning i trädgården. Lägg inte heller dit växtdelar med sjukdomar på, som till exempel mjöldagg.
Många kanske tänker på komposten som en stor och tidskrävande syssla som kräver flera års erfarenhet för att lyckas med, men så behöver det inte alls vara. Det är inte svårt att komma igång med en egen kompost, se bara till att inte överdriva dess storlek det första du gör, utan börja i en mindre skala.

Naturens finurliga kretslopp innebär en ständig uppbyggnad och nedbrytning av organiska material. Man kan säga att en kompost handlar om balansen mellan kväve och kol, samt balansen mellan torrt och fuktigt. Det enda du behöver göra är hjälpa naturen lite på traven genom att skapa förutsättningarna för en lyckad kompost.

Att anlägga en kompost

Kompost och kompostjordÄven om du har en liten trädgård kan du bygga en kompost. Börja med att välja en lämplig plats för din nya kompost. Placera den till exempel nära trädgårdslandet eller köksingången för att slippa gå så längt när du ska bära ut husavfallet. Anlägg gärna komposten i skuggan av ett träd eller några större buskar, om komposten ligger i direkt solljus riskerar avfallet att ”brinna” för fort.

Det finns olika sätt att kompostera på

Ytkompostering innebär att man lägger gräsklipp och löv direkt under buskar och andra växter i trädgården för att sedan låta det förmultna på plats och ge näringen direkt till växten.

Man kan även gräva ner mindre trädgårdsavfall i marken på cirka 10 – 25 cm djup. Avfallet förmultnar på samma sätt som ytkomposteringen och man får en förbättrad jord direkt på stället. Alla komposter kräver syre för att förmultningen ska kunna ske, så gräv inte ner för stora mängder av avfallet i samma grop.

Det kanske vanligaste sättet att kompostera är att göra en komposthög. Man samlar kompostmaterialet i en hög direkt på marken eller i en behållare. Kompostbehållare kan man köpa på de flesta handelsträdgårdarna och bygghandlarna.
Men för dig som vill bygga din egen kompost finns det några steg att följa. Börja med att forma komposten till en avlång fyrkant – det blir lättare att sköta den då. Den bör vara 1,5 meter bred och ungefär 1 meter hög. Längden beror på hur mycket material du tänker kompostera. Lägg sedan grenar i botten för att göra komposten luftigare. Varva med jord, gräsklipp, trädgårdsavfall och gödsel. Täck sedan komposten med ett lager av halm eller gräs.

Nedbrytningen i komposten sätter igång runt 35 och 55 grader, och fuktighetshalten bör ligga på runt 50 – 60 procent. Man kan behöva vattna sin kompost, om den består av mycket torra material som grenar, löv och liknande. Man kan vända på komposten ibland, men man behöver inte göra det.

När komposten är färdig känner man en tydligt doft av mull. Om du lägger handen på den ska den kännas torr och lite varm. Är den kall och fuktig är den inte färdig. Det tar allt från ett par månader upp till två år innan komposten är färdig, beroende på storlek och vilken typ av avfall den består utav.

Vad kan man lägga på komposten?

Kompostera bananskal, äggskal äggkartong, tepåsarMan kan lägga mycket av det vi äter på komposten, och likaså det vi städar ur i trädgården. Potatisskal, äggskal, kaffesump, teblad, häckklipp, gräs, träaska, barr, fjädrar, kottar, äggkartonger, sjögräs och bark är några exempel på saker man kan lägga på sin kompost.

Sedan finns det vissa saker man inte bör lägga på sin kompost, som kalk, salt, tobaksaska, oorganiska material, handelsgödsel, fett och lera då dessa ämnen kan förstöra komposten och bör inte blandas ut i jord där grönsaker och liknande ska växa.

Färskt trädgårdsavfall är i regel mer kväverikt medan torrt växtmaterial är mer rikt på kol. Det kan vara bra att tänka på att matavfall som äpplen, morötter, potatis och grönsaker kan locka till sig sorkar, råttor och möss till din kompost. För att undvika detta så kan du hacka sönder eller finfördela sådant avfall och sedan gräva ned det i komposten.

OBS! Det är ofta förbjudet att kompostera matavfall inom tätbebyggt område utan särskilda, godkända behållare. Ta reda på vad som gäller i din kommun.

After display title

fredag, 12 februari 2016 0
av Renée Nilsson i Hem & Trädgård

Fjärilar, trollsländor och humlor är inte bara vackra att titta på – de är väldigt värdefulla för dina växter också! Andra nyttiga insekter är till exempel blomflugor, stinksländor, bin, parasitsteklar och nyckelpigor för att nämna några. Nyttoinsekterna äter nektar och sprider på så sätt pollen till alla blommor och växter. Men eftersom allt fler trädgårdar innehåller ett mindre växter nu för tiden så minskar även beståndet av insekterna. Även om du bor i lägenhet och bara har en balkong kan du hjälpa till genom att erbjuda blommor i blomlådorna som insekterna tycker om. Gör naturen en tjänst och bjud på växter och blommor som insekterna tycker om. Det vinner alla på i längden.

Vad du kan göra

Det finns många saker du kan göra för att få dessa små gynnare att trivas i din trädgård. Se först och främst till att du har olika växter i din trädgård som blommar från våren till hösten - att det alltid finns något som blommar förlänger din trädgårds attraktionskraft. Plantera många vårlökar så att de första, nyvaknade insekterna har något att äta. Se till att ha olika ”avdelningar” eller ”rum” i din trädgård, insekterna tycker om varierande terräng och olika höjder. Tänk högt och lågt när du väljer blommor och buskar. Försök att skapa öppna och soliga ytor jämsides med lummiga och skuggiga områden. Låt vissa döda grenar och stammar ligga kvar som mat åt små skalbaggar och maskar. Se också till att inte använda kemiska bekämpningsmedel i onödan.

Välj gärna svenska växter då de inhemska arterna och insekterna utvecklats i samspel under flera hundra år. Tall, olvon, vildkaprifol, rönn, hägg, sälg, al, nypon och vinbär är alla säkra kort. Utländska och nya sorter kan också fungera så klart. Enkelblommande varianter har ofta mer pollen och nektar som är lättare att komma åt än dubbla, fyllda blommor. En blomsteräng fylld av ängsblommor och gräs är det perfekta hemmet för fjärilar, bin och andra småkryp. Du kan anlägga en liten äng själv där hemma genom att låta ett parti längst bort i trädgården få växa sig vilt, eller gräv upp en stor rabatt och sprid ängsfröer däri.

CitronfjärilFjärilar tycker om soliga, färgstarka och vindskyddade platser. Bland favoritväxterna finns lavendel, timjan, tagetes, pepparmynta, höstaster, vädd, kärleksört och daggsalvia. Men innan det kan bli några fjärilar måste de genomgå ett stadium som larv. Humle, klöver, tistlar och ett snår av nässlor passar perfekt till hungriga små larver av nässelfjäril, amiral, påfågelfjäril och tistelfjäril. Andra växter som många av trädgårdens andra invånare tycker om är ljung, vallmo, dill, fläder, havtorn, vresros, stjärnflocka, hallon, gurkört, blågull, vildvin, stenört och tibast.

Du kan se till att insekterna har någonstans att bo i din trädgård genom att erbjuda små boenden. Vildbin och steklar tycker till exempel om att bo i rörformade hål som bambupinnar eller vasstrån av varierande diameter. Bunta ihop ett gäng rör och fäst bunten mot en vägg med hålen utåt så att bina känner sig trygga där inne. Träd och buskar fungerar också som hem åt de flesta insekterna, och likaså sandhögar som får ligga orörda i en varm sluttning.

Se till att det finns gott om vatten i din trädgård. Många insekter tycker om att dricka vatten eller bara spatsera lite i det våta.

Fördelar

Att bjuda in fjärilar och andra nyttoinsekter i trädgården är inte bara bra för din egen odling, utan även för närliggande trädgårdar och natur. Du bidrar till att fler insekter föds och får mat, vilket i sin tur gör att fler växter kommer bli pollinerade och kunna sprida sig. Dessutom kan många insektslarver äta upp skadegörare som bladlöss och andra parasiter. Småkrypen fungerar även som föda åt våra fåglar.

Hur du skapar biologisk mångfald

På Naturskyddsföreningen arbetar man aktivt för att lära människor att ta hand om naturen. På Naturskyddsforeningen.se/hjalp-naturen-nara-dig kan du få fler tips på saker du själv kan göra.

After display title

onsdag, 20 januari 2016 0
av Tommy Gunnarsson i Hem & Trädgård

Alla arter av växter och djur är värda att bevara, och att bevara en så stor biologisk mångfald som möjligt kan vi göra på flera sätt. Ett sätt är att gynna den biologiska mångfalden i din egen trädgård, vilket långt ifrån är ett helt oviktigt tillskott i detta viktiga arbete.

Vad menas egentligen med biologisk mångfald?

Begreppet biologisk mångfald, eller biodiversitet som det också ofta kallas, är relativt nytt. Begreppet användes på allvar först i och med FNs miljökonferens i Rio 1992 när man fastställde avtalet Agenda 21. Enligt detta avtal avser biologisk mångfald sammanfattningsvis en stor artrikedom, stor variation av gener och mångformiga livsmiljöer.

Bevarandet av den biologiska mångfalden är viktig ur flera aspekter. En av dem är att vi inte riktigt vet vad en växt- eller djurart har för betydelse för våra livsvillkor, och om en art utrotas är det för alltid försent att reparera. En annan inte helt ovidkommande aspekt av det hela är att det helt enkelt är intressantare och vackrare att leva i värld med en stor mångfald av arter i flora och fauna. Det är en ju inte minst en fråga om livskvalitet också.

Den klassiska vitsippan är typisk för SverigeDen svenska flora och faunan är relativt artfattig, men ändå på många sätt unik, och värd att bevara utifrån de livsviktiga ekologiska miljöer och livsbetingelser som råder i vår natur. Inte minst de stora förändringar som skett i vårt odlingslandskap har bidragit till en utarmning av den biologiska mångfalden genom bedrivandet av monokulturer.

Andra orsaker till den biologiska utarmningen är att de naturliga betesmarkerna och de gamla traditionella jordbruksmetoderna försvunnit. De gamla traditionella jordbruksmetoderna var betydligt mer gynnsamma för den biologiska mångfalden än det rationaliserade jordbruk som gjort sig gällande under modern tid. Flertalet av våra gamla kulturväxter och viktiga insekter får vår naturmiljö håller i dag helt på att försvinna.

Skapa förutsättningar för biologisk mångfald i din trädgård

Inom den svenska jordbruksforskningen i dag bedrivs olika studier för hur vi ska inkorporera gammal ekologisk traditionell kunskap i det moderna jordbruket för att skapa möjligheter för att gynna den biologiska mångfalden. Men även som enskild trädgårdsodlare kan du bidra med mycket. Som trädgårdsodlare har du många fina möjligheter att skapa just de livsbetingelser och det livsutrymme som behövs för att vara en del i att bevara den biologiska mångfalden i den svenska floran och faunan.

Även om man som trädgårdsodlare inte direkt gått in för att rädda den biologiska mångfalden strävar de flesta ambitiösa trädgårdsodlare efter att ha en stor variation på växter. Redan här är goda förutsättningar för att vara med och skapa en biologisk mångfald av växt- och djurarter redan gjord. Man kan också medvetet gå in för att gynna våra gamla kulturväxter som håller på att försvinna genom att helt enkelt omvandla sin trädgård till en levande och viktig artdatabank.

Viktigt att förstå här är att en trädgård inte är isolerad från övriga ekosystem. Genom att skapa en artrikedom i sin egen trädgård gynnar man också övriga ekosystemet utanför trädgårdsgränsen. Man kan exempelvis låta hela trädgården, eller bara en bit av den, bli förvildad. På så sätt skapar man en bit äng, en landskapstyp som allt mer håller på att försvinna, och med den därmed också för vår svenska natur viktiga växt- och djurarter.

Andra sätt att bidra till den biologiska mångfalden är att man i sin trädgård planterar mycket bärrika träd och buskar. På så viss gynnas många fåglar. Insektsgynnande växter såsom pollenrika blommor drar också till sig fåglar som äter insekter. Gynnar man insekter gynnar man alltså fågellivet och omvänt.

Svamp som växer på gräsmattan i en trädgårdInte bara växter i din trädgård gynnar den biologiska mångfalden. Sådana saker som fågelbad under heta sommardagar eller fågelmatbord kalla vinterdagar är nog så viktiga tillskott för våra småfåglars chanser till överlevnad. Man kan också anlägga konstgjorda dammar, vilket gynnar fåglar, men inte minst också groddjur såsom grodor, paddor och salamandrar.

Olika former av holkar är också fördelaktigt för många djur. Här är det inte bara olika fågelarter man kan gynna utan också fladermöss, för vilka de finns särskilda holkar. Genom att sparar lite av höstlöven kan man också ge en god chans för våra igelkottar att bygga vinterbostad när de går i ide.

Skapa förutsättningar för bin och humlor

Pollinerare som bin och humlor är en trädgårdsodlares bästa vän oavsett om man är blom- eller fruktodlare. Utan dessa gynnare funnes det helt enkelt inga trädgårdar. Bin och humlor är en förutsättning för livet i ens trädgård, ja, för våra livsbetingelser överhuvudtaget, och en stor artrikedom går hand i hand med mycket bin och humlor. Ja, ju fler bin och humlor desto frodigare blir din och andras trädgårdar.

Kom igång med biodling

Bin och humlor och andra viktiga insekter är, precis som våra gamla kulturväxter, hotade i dagens kommersiella odlingslandskap. Här kan man dock som icke kommersiell trädgårdsodlare bidra med att skapa goda förutsättningar för att hjälpa bin och humlor och andra insekter på traven genom att exempelvis återskapa liknande livsmiljöer som det fanns mer av i gamla tiders odlingslandskap.

Alla tips i denna artikel är bara ett axplock i hur du kan använda din trädgård för att hjälpa till att bevara den biologiska mångfalden. Tänk här i system när du odlar och sköter din trädgård, det vill säga att du är en del av en mycket större helhet. Din trädgård är viktigare än du kanske hittills trott.

Källor:
tradgard.org
kolonitradgardsforbundet.se

After display title

måndag, 18 januari 2016 0
av Redaktionen i Hem & Trädgård

Trodde du att din boendesituation i ett flerbostadshus mitt i stadskärnan skulle innebära ett liv utan odling? Idag har så kallad stadsodling, det vill säga odling mitt i staden, etablerat dig i många städer. Den kan ske kollektivt eller på egen hand, inomhus eller utomhus. En sak är i alla fall säker: stadsodlingen bidrar till en grönare värld för oss alla. Nedan får du snabbt några svar på var och vad du kan odla i staden.

Var kan jag odla?

För dig som bor trångt mitt i en stad handlar det största och första odlingsproblemet om plats. Bor du i villa eller radhus och har tillgång till en bakgård av något slag är det inga problem, men hur fungerar det för dig som bor i en lägenhet eller annat flerbostadshus? Du har fyra olika odlingsalternativ att undersöka närmare:

1. Kollektivodling. En kollektivodling är en plats där du odlar tillsammans med andra eller på samma plats. Det kan till exempel vara din bostads gård eller på annat lämpligt ställe i staden. Vissa kommuner upplåter kostnadsfri plats för gemensam odling där du har din plats med exempelvis pallkragar som avskiljer din odlingslott.

2. Kolonilott. I en koloniträdgård har du en egen odlingsplats – en kolonilott. Denna kan du hyra via till exempel kommunen där du bor.

3. Balkong. Har du en balkong i din bostad är det en perfekt plats att starta en liten odling på.

4. Fönster. Alla har vi tillgång till fönster, vilket gör att vi alla också kan odla. Fönsterodling är det senaste för dig som är stadsbo utan balkong, men ändå vill börja odla i ditt hem. Odla direkt på fönsterbrädet, eller köp ett blombord och placera intill fönstret. Populära saker att odla på balkong och i fönster är örter, kryddor, chili och tomater vilka samtliga är enkla att sköta och ofta ger en rik skörd. Vad gäller tomater och vissa andra plantor är det bäst att välja en sort som inte växer sig för stor. Ofta står det passar på balkong eller fönsterbräda.

Läs om odlingstrender under 2016

Tips! Vissa växter och plantor går till och med att odla på andra ställen i lägenheten, så länge de får tillräckligt bra värme, fukt och belysning.

Balkong i stan med odling av växter, träd och örter.

Vad kan jag odla?

När du har hittat en odlingsplats som passar dig och dina behov bäst är det dags att börja plantera. Du kan odla både blommor och plantor av ätbar karaktär. Det är dock den ätbara odlingen som allt fler har fått upp ögonen för idag. För dig som är ovan vid odling är kryddor ett utmärkt sätt att börja på. De är ofta lika lättodlade inomhus som utomhus, och kräver dessutom inte så stor plats. Är du helt ny kan du förslagsvis satsa på basilika, mynta, persilja och timjan.

Att ha tillgång till större ytor utomhus innebär många möjligheter att odla roliga och ätbara grönsaker och plantor, men även för dig som odlar på mindre ytor inomhus finns det flera alternativ. Tomat, sallad, paprika och rädisor fungerar utmärkt att odla inomhus, liksom champinjoner och avokado. Tänk bara på att olika plantor behöver olika stor yta och olika mycket värme, ljus och fukt.

Tips! Kasta inte bort avokadokärnan nästa gång du har ätit. Vissa ätbara plantor kan du börja odla genom att plantera just kärnan eller roten från produkten.

Aeroponisk odling, att odla plantor med luft

Bra att ha hemma

Att odla hemma behöver inte kräva särskilt mycket. Det finns dock ett par saker som är bra att ha hemma när du ska börja odla:

  • Bra jord och näring. Ekologisk, KRAV-märkt jord och gödsel är att föredra, men vanlig blomjord kan också fungera. Näring finns både i flytande och fast form.
  • Stora krukor. Rejäla krukor är alltid bra när du odlar. Se till att krukan har ett hål i botten. Ett vanligt misstag är man odlar plantor med stora rotsystem i för små krukor. Krukorna ska gärna vara 30-40 cm djupa. För mindre plantor som örter räcker det oftast med 10-15 cm djup.
  • Ljus och värme. Har du inget naturligt solljus på din odlingsplats kan en växtlampa vara bra att ha. Många plantor behöver också värme, så är det lite kyligt på platsen finns det värmemattor att införskaffa.

Tips! I Ulrika Flodin Furås’ ”Gatsmart odling” får du en mängd tips om hur och var du odlar mitt inne i stadskärnan.

Börjar odlingslusten i dig komma krypande? Röj undan i fönstret eller på balkongen och sätt igång med din alldeles egna plantering redan idag.

After display title

torsdag, 14 januari 2016 0
av Redaktionen i Hem & Trädgård

Regnvatten är rent och kalkfattigt – dessutom är det helt gratis! Regnvattnet går att använda till mycket runt omkring i hemmet. Genom att använda ditt regnvatten kan du spara in på din vattenräkning samt minska belastningen på det offentliga vattensystemet. Vattnet kan samlas i stora tunnor i anslutning till stuprännorna, eller som fristående kärl på taket, eller nedgrävda i marken. Om du samlar vattnet i tunnor se då till att det finns en tapp där du kan ansluta en slang eftersom tunnorna blir mycket tunga när de fylls med vatten.

Användningsområden för regnvatten

Det största användningsområdet är utomhus. Vattna dina växter, fyll på poolen, tvätta bilen eller använd vattnet i en utedusch om somrarna. Kom bara ihåg att hålla ditt regnvatten riktigt rent innan du använder det till personlig vård. I jordbruk och på odlingar kan det vara en stor ekonomisk fördel att samla regnvatten istället för att använda vatten från kran, då det går åt mängder av vatten till bevattning av grödor.

Inomhus kan man använda regnvatten till att spola toaletten, till diskmaskinen, som diskvatten och i städningen. Om man planerar att börja använda regnvatten inomhus måste man kolla upp vilka regler som gäller. Du kan behöva dra nya ledningar, göra vattenanalyser och sätta in reningsfilter innan du kan börja använda ditt regnvatten inomhus. Det finns regnvattensystem som man kan koppla in i det vanliga vattensystem, men det finns vissa saker att tänka på innan man gör detta. Kontakta ditt lokala byggnadskontor för mer information.

Fördelarna med att använda regnvatten

Den största fördelen med att använda regnvatten istället för kranvatten är priset. Det är helt gratis, om man räknar bort eventuella kostnader för vattenkärlen.

En annan stor fördel är att man inte slösar med kranvattnet. Kranvattnet måste ju renas innan det kan användas, vilket i sin tur kräver energi som tar både på ekonomi och miljö.

Det är också väldigt roligt att veta att vattnet man använder är ens eget. Vattnet som samlas in är fritt från klorin och kemikalier, samt kalkfattigt. Många växter, både inom- och utomhusväxter, tycker inte om det kalkrika vattnet som många av oss har i våra kranar, utan föredrar det kalkfattiga regnvattnet. Växter som rhododendron, hibiskus, ljung, hortensia, kamelia, azalea och silverkalla vattnas med fördel med regnvatten.

Tänk på

Vatten som står stilla länge kan bilda alger och vara en grogrund för mygglarver och andra insekter och parasiter. Om du har vattentunnor eller andra öppna kärl kom ihåg att täcka öppningen med ett finmaskigt nät som tar upp fallna löv och annat organiskt material. Nätet kan också hindra myggor att lägga larver i vattnet, men en droppe grönsåpa kan också förhindra att myggorna överlever i vattnet då ytspänningen bryts. Använd alltid kärl som tål kyla om du planerar att låta dem stå ute året runt (men töm dem alltid på vatten innan frosten sätter in). Om du tänker gräva ner vattenkärlen se till att de inte kommer att expandera och gå sönder när marken fryser. Om du samlar vatten nära huset så kom ihåg att se till att vattnet inte spiller över och letar sig ner till husgrunden. Se till att marken runt huset, samt vattenkärlet är väldränerat, alternativt att du kan leda bort överflödigt vatten. Regnvattnet har ett lågt ph-värde och bör därför inte användas i kopparrör, utan i plaströr. Tänk också på att se till att vattenkaren är helt skyddade från barn. Använd lock eller andra hinder för att inte riskera olyckor.

After display title

onsdag, 06 januari 2016 0
av Redaktionen i Framtiden är här

En hydroponisk odling är kort sagt ett självbevattningssystem. Det finns en mängd varianter av hydroponiska system. Gemensamt för alla är att de inte använder sig av jord som bas för att växa. Det kan låta kontraintuitivt när det kommer till odling, men faktum är att jorden egentligen inte är en nödvändig komponent för att odla.

Tänk er Dybladen som ligger på dammen eller Tillandsian som hänger fritt i luften.

Dessa växter använder sig av hydro- och aeroponik för att växa, något som är möjligt att imitera och överföra till alla typer av plantor.

Aeroponic och Aeroponics på engelska, aeroponik översatt till svenska.

Hydroponiska odlingssystem finns både som industriella och hobbyvarianter.

De mindre systemen, som ska platsa i hemmet, på en köksbänk eller fönsterkarmen, lämpar sig bäst till att odla örter, kryddor, sallader och mindre fruktsättare som bär och chiliplantor. Medan de kommersiella systemen kan odla en mängd större fruktbärande växter som tomat, gurka, pumpor, squash, etc.

Det sägs att Babylons hängande trädgårdar var en form av hydroponiskt system.

Möjligheterna är många och begränsas egentligen bara av tid och yta.

Vad är då Aeroponik?

Aeroponik är egentligen en form av hydroponik. I ett aeroponiskt system växter plantorna ur en sluten kammare; en låda, eller ett rör, eller cylinder.

Det viktiga är att kammaren är stor nog för rötterna att hänga fritt och att den är ljustät, då rötterna utvecklades att växa under jorden och inte tycker om ljus. Rötterna badas periodvis av en näringsrik vattenlösning eller i mer avancerade systemen, sprayas med en lätt dimma.

Vi har nog alla hört att växter behöver koldioxid och solljus för att driva fotosyntesen, men något som gått många förbi är att växter också är beroende av syre för att växa. Syret, likt näringen, tas upp av rötterna på plantan och har man då jord, vatten eller som exempel stenull, som används i många klassiska hydroponiska system, som omsluter rötterna försämras både syre- och näringsupptagning.

Medan i ett system där rötterna hänger fritt, och näringslösningen sprayas direkt på rötterna, blir rötterna exponerade för både mer syre och näring per rotyta; därför har det aeroponiska systemet högre effekt.

Man kan förvänta sig en mer snabbväxt, större planta och högre fruktsättning i ett aeroponiskt system jämfört med både klassiska jordodlingar och andra hydroponiska system.

Det aeroponiska systemet har också den fördelen att odlingarna inte blir lika utsatta för bakterier och skadedjur, då systemet är byggt med en mindre mängd material för dem att vistas i. Vanligtvis rengörs bara kammaren kontinuerligt med väteperoxid för att förhindra algblomning och svamp i den fuktiga miljön.

Men med det sagt väljer många odlare ändå hydroponik framför ett aeroponiskt system för enkelhetens skull. Då den aeroponiska konstruktionen är mer kostsam att sätta upp och kräver ett större tekniskt kunnande av odlaren.

Framförallt krävs det en precis balans i närings- och vattentillförsel eftersom det inte finns någon buffert som håller fast vätskan runt rötterna.

Aeroponiska system är också mycket mindre förlåtande när det kommer till strömavbrott, avbrott i bevattningsrytmen, om näringen är felbalanserad eller om vattnet inte sprider sig jämt i kammaren; då kan växterna bli skadade och dö inom loppet av bara några timmar.

Därför är det rekommenderat att börja övergången från de klassiska jordkrukorna med enklare hydroponik innan man tar sig an aeroponiken.

Välj kommun från listan